Agrell.info

Myhrmännerna och Tegnér

I svensk historia är namnet Myhrman känt för två saker: utvecklingen av den värmländska bruksnäringen och Esaias Tegnérs uppväxt. Minnessten över Christopher Myhrman d.ä. och d.y.
Minnessten över Johan Myhrman
Myhrmansmonumentet vid Rämens kyrka.

Den förste som bar namnet Myhrman var brukspatronen Johan Myhrman (1682–1717), som även var handlande och vågmästare i Filipstad. Hans hustru Elisabet Fernel härstammade från Denis Chenon Paschilius, en vallon av fransk adlig släkt som levde i början av 1600-talet. Vid den tiden inkallades valloner Vallonvärvaren på Gustav II Adolfs uppmaning för att hjälpa till vid järnverken i Filipstad och en del andra orter. Om Denis Chenon skriver hans ättling Sigurd Agrell i dikten "Vallonvärvaren", som slutar ”Men sedan trenne hundraden av år / än bära svenske män ditt mörka hår”, med en tydlig syftning på sitt eget korpsvarta hårsvall.

Johan Myhrmans son och sonson hette båda Christopher Myhrman (1712–1775 resp. 1751–1811) och var brukspatroner liksom Johan. De gav betydande bidrag till utbyggnaden och moderniseringen av järnhanteringen i Värmland. Deras hemvist var Rämen, där de lät uppföra en ståtlig herrgård, en vacker kyrka med kyrkogård och prästgård, ett gjuteri och en stångjärnshammare. De anlade även järnbruk i Stöpafors och Liljendahl.

Till familjen Myhrmans stora vänkrets hörde även skalden Esaias Tegnér (1782–1846), sedermera biskop i Växjö och ledamot av Svenska Akademien. Vid bara nio års ålder miste Esaias Tegnér sin far, som också hette Esaias, och han fick därefter följa med sina äldre bröder på deras resor till studier och arbeten. När hans äldsta broder Lars Gustaf fick uppdrag som informator för den stora barnaskaran hos Christopher Myhrman d.y. på Rämen fick Esaias följa med och där kom han sedemera att tillbringa långa perioder, så småningom som informator själv. Bland barnen Myhrman kan speciellt nämnas Anna (1785–1853), Biskopinnan som Esaias fattade tycke för och senare fick till hustru, och Johan (1786–1837), som blev officer vid flottan och senare brukspatron på Rämen. ET AM
I en berghäll nära Rämen finns Esaias Tegnérs och Anna Myhrmans initialer inhuggna.

Det är omvittnat att vistelserna på Rämen och vänskapen med familjen Myhrman gjorde stort intryck på Tegnér. Han blev ”som barn i huset” och brukspatron Christopher Myhrman blev något av en fadersgestalt, vars klassiska bildning och välsorterade bibliotek stimulerade den kunskapstörstande Tegnér. Om deras vänskap och intellektuella utbyte vittnar inte mindre än 88 bevarade brev från Tegnér till Christopher Myhrman under 1798–1811, om bl.a. familj, affärer och utrikespolitik. Tegnérs underskrifter får här symbolisera hur deras relation utvecklades: från ”Högädle Herr Bruks Patronens Ödmjukaste tjenar” till ”Min vördade Svärfars lydigste Son”. Att Tegnérs äldste son fick namnet Christopher är talande. Skogsvandringen

Ett mindre antal brev finns också från Tegnér till hans svåger Johan Myhrman. Här är språket betydligt broderligare och mindre respektfullt (1830):

Men från mig skall du framföra en särskilt helsning till din lilla trefliga Beata, som du äger att kyssa å mina vägnar, men för öfrigt lemna oanfäktad, ty af barn har du redan nog.

Eller fem år senare, i dystrare tonläge:

Lifvet är så fullt af sorger att vi ej böra beklaga de bortgångna, helst dem som dödt i sin ungdom, utan endast de quarblifvande. [–––] Vi karlar (så framt vi ej äro mycket poëtiska) ha ej något begrepp om hur en quinna kan älska, hur en quinna kan sörja. [–––] Jag är, oss emellan sagdt, rätt utledsen vid lifvets hvardagslag, och längtar till helgen, hvartill jag troligtvis ej kan ha så långt. [–––] Vermland, min barndoms, min ungdoms glada hem, får jag väl aldrig se mera här i lifvet. [–––] Här hatar jag landet och föraktar folket, ett sniket, trolöst, ärelöst slägte, som är för snålt att vara gladt, och för fattigt att kunna vara ärligt. Småland är Nordens fattighus

Förutom dylika förtroenden diskuterar de affärer. Vid ett tillfälle har Tegnér hört talas om att stålstänger som används i stället för klockor gjuts i Liljendahl och förhör sig om möjligheten att köpa en sådan ”apparat” till en nybyggd kyrka i sitt stift.

En dotterdotter till Johan Myhrman var Ida Agrell f. Örtenholm, som också bodde på Rämen. I hennes släktträd finns familjen Myhrmans härstamning sammanfattad.

Källor

Övrig litteratur och länkar