Sigurd Agrell, karikerad av C.-H. Jensen-Carlén 1918.
Sigurd Agrell, målad av Jules Schyl 1926.
Sigurd Agrell
Sigurd Agrell (1881–1937) var skald, slavist, översättare och runolog. Dessutom var han värmlänning, esperantist, sanskritkännare, resenär och stenografikonstruktör – kort sagt en mångfacetterad humanist och vetenskapsman. Som skald gav han ut sju diktsamlingar, som slavist blev han professor i Lund, som översättare gjorde han 1925 en översättning av Tolstojs ”Anna Karenina” som fortfarande ges ut i nya utgåvor (senast Bonniers 2003) och som runolog satte han första runan i runalfabetet sist.
Som person och Lundaoriginal blev han mytomspunnen redan under sin livstid. Det tycks finnas fler publicerade karikatyrer än fotografier av Sigurd Agrell – säger det något om hans personlighet?
Sigurds föräldrar var Wilhelm och Ida Agrell.
Några citat
”intryck av klifsig marrängmassa”
(Fredrik Vetterlund om skalden SA)
”Många av hans strofer likna kristalliska droppar, i
hvilka himlens stjärnor spegla sig”
(Olof Rabenius om skalden SA)
”Hr Agrell saknar vetenskaplig kompetens”
(Tore Torbiörnsson om slavisten SA)
”Det har alltid varit de stora och svåra problemen som ha
lockat Agrell. Med sin föregripande skarpblick och
ovanligt livliga förmåga av inlevelse var han en av dessa
vår vetenskaps pioniärar, som äro oumbärliga för
framåtskridandet”
(Ivar Lindquist om slavisten SA)
”De båda Verlaine-öfversättningarna äro ju alldeles
hjälplöst olyckliga”
(Fredrik Böök om översättaren SA)
”Han skrev en prosa som vida överglänser mycket av vad
hans samtida berömda romanförfattande landsmän kunde
åstadkomma”
(Staffan Skott om översättaren SA)
”gematriska siffror kunna te sig nog så bestickande, även
om det icke ligger någonting annat bakom dem än rena
tillfälligheter”
(Hugo Pipping om runologen SA)
”stolt forskarbragd, med något av de stora upptäckternas
vidd över sig, lika djärv till sitt uppsåt, som sällsynt
vacker till sitt resultat, och som innebär ingenting
mindre än ett knytande samman av forntid och nutid med
nya, oanade band”
(Axel Ingvar om runologen SA)
”Innan man lärde känna honom kunde uppgiften att han var
född på sju bruk i Värmland förefalla något överdriven,
men när man blev mera bekant med honom förstod man att
inte ens i Värmland kunde ett enda järnbruk producera
något så komplicerat och motsägelsefullt”
(Tage Erlander om personen SA)
”en av de festligaste och egendomligaste figurer, som
någonsin lustvandrat på den svenska parnassen, en
värmländsk dionysiker och universalbohem med liljor i det
korpsvarta håret”
(Anders Österling om personen SA)
”Om en företagsam svensk någon gång i framtiden skulle
ta sig för att sammanställa ett svenskt anekdotlexikon,
borde Sigurd Agrell ha berättigade anspråk på att få
leverera en betydande del av materialet”
(Oscar Wieselgren om personen SA)
”Du ärfde väl från far och farfars far.
— Ej någonsin en kvinna väl det bar —
det vemod, som behärskar mina dar:
i tanklösheten — allt ett raljeri
af långa tal med djärfva ord uti, —
i visa stunder: stum melankoli.”
(Sigurd Agrell om sin egen person)
Ett urval Värmlandsdikter
Fakta och länkar
- Tack vare eBoklagret finns sex av Sigurd Agrells diktsamlingar i fulltext.
- Sigurd Agrell i litteraturen av Erik Agrell. En förteckning över litteratur av och om Sigurd Agrell, som 2019 innehåller 520 poster.
- Inom Projekt Runeberg har några av Sigurd Agrells runologiska böcker gjorts tillgängliga i fulltext.
- Lunds universitetsbibliotek har en samling anteckningar, manuskript m.m. i handskriftsarkivet.