Agrell.info
The origin Johan Agrell Myhrmännerna och Tegnér Rämen Släkten Örtenholm Wilhelm och Ida Agrell Sigurd Agrell Ivar Agrell Inga-Greta Agrell
Per Sigurd Agrell Ingela Luhr Agrell Beata Agrell Marie Agrell Erik Agrell Agrellite
Other Agrells About this site

Inga-Greta Agrells bibliografi

Särtryck av några av IGAs vetenskapliga tidskriftsartiklar

Vetenskapliga tidskriftsartiklar

  1. IGA, ”On the influence of muscular work on the citric acid content of human bloodserum”, Acta Physiologica Scandinavica, vol 12, nr 4, 30 dec 1946, s 372–380. Citronsyrahalten i mänskligt blodserum ökar efter muskulär aktivitet.
  2. IGA, ”The citric acid content of human blood serum in insulin coma”, Acta Physiologica Scandinavica, vol 30, suppl 111, 1953, s 83–87. Citronsyrahalten i mänskligt blodserum sjunker under insulinkoma, under vissa omständigheter.
  3. IGA, S.-E. Lindell och H. Westling, ”The influence of the adrenal cortex on the citric acid concentration of the guinea pig’s blood serum”, Acta Physiologica Scandinavica, vol 34, nr 2–3, 27 okt 1955, s 135–140. Ämnesomsättningen i binjurarna tycks påverka halten av citronsyra i blodserum.
  4. IGA, ”Sjöbrings plusvarianter vid insufficienstillstånd hos barn”, Nordisk Medicin, vol 61, nr 16, 16 apr 1959, s 593–595. Några fallstudier av ungdomar med s.k. supersolida, supervalida och superstabila personlighetsdrag redovisas, liksom de sociala svårigheter som sådana ungdomar kan råka ut för.
  5. IGA, S.-E. Lindell och H. Westling, ”Observations on the influence of adrenocortical steroids on the serum citric acid content”, Acta Medica Scandinavica, vol 169, nr 2, 1961, s 127–130. En uppföljande studie i hur binjurarnas ämnesomsättning påverkar halten av citronsyra i blodserum.
  6. IGA, ”Asteniska symptom hos supervalida barn”, Nordisk Medicin, vol 67, nr 12, 22 mar 1962, s 368–371. Begreppen ”subvaliditet” och ”asteni”, som ofta används synonymt, förklaras med utgångspunkt i fallstudier. Effektiv behandling förutsätter att terapeuten håller isär dem.
  7. IGA och Alf Axelsson, ”The relationship between pavor nocturnus and adenoids”, Acta Paedopsychiatrica, vol 39, nr 3, 1972, s 46–53. Nattskräck hos barn och ungdomar kan ofta förklaras av att luftvägen genom näsan är förträngd, vilket leder till syrebrist. 22 av 23 patienter med nattskräck botades helt genom att adenoiderna opererades bort.
Särtryck av några av IGAs populärvetenskapliga tidskriftsartiklar

Populärvetenskapliga tidskriftsartiklar

  1. IGA, ”Vitaminet mot gråa hår — hos pälsdjur”, Hygienisk Revy, vol 29, nr 9, 15 sep 1940, s 108–109. Aktuell forskning refereras, där ett B-vitamin har visats motverka hårets grånande.
  2. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 29, nr 9, 15 sep 1940, s 109. Recension av ”Ärftligheten och dess betydelse särskilt för människan” av Ivar Broman.
  3. Hermann Reitzer, ”Populärmedicinsk upplysning och folkhälsa”, Hygienisk Revy, vol 29, nr 9, 15 sep 1940, s 109–110. Översättning av IGA.
  4. IGA, ”Något om K-vitamin”, Hygienisk Revy, vol 29, nr 10, 15 okt 1940, s 119–120. Ett tillskott av K-vitamin kan motverka livshotande blödningar hos nyfödda. Vitaminets egenskaper beskrivs på en kemiskt och medicinskt avancerad nivå.
  5. IGA, ”Näsdroppar — ett riskmoment?”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 3, 15 mar 1941, s 35–38. IGA varnar för att näsdroppar, speciellt den i Amerika vanliga sort som innehåller flytande paraffin, kan orsaka livshotande lunginflammation.
  6. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 3, 15 mar 1941, s 44. Recensioner av ”Psykologiska samtal med barn” av Vilhelm Helle och ”Elementarlärobok i kemi för sjuksköterskor” av O. Ant-Vuorinen och A. Nordström.
  7. IGA, ”Grovt bröd eller fint bröd?”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 6, 15 jun 1941, s 83–85. Med utgångspunkt i en aktuell doktorsavhandling redogör IGA för för- och nackdelar med att tillsätta kli i bröd och kommer fram till att fördelarna överväger, särskilt om brödet bakas i vattenbad.
  8. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 6, 15 jun 1941, s 88. Recension av ”Psykologiska typer” av C. G. Jung.
  9. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 9, 15 sep 1941, s 126–127. Recensioner av ”Barn i vardagslivet” av Åse Gruda Skard och ”Våra barns vård” av Kj. Otto af Klercker. Redan här tar IGA ställning mot våld i barnuppfostran.
  10. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 30, nr 11, 15 nov 1941, s 150–151. Recensioner av ”Hur man blir herre över livet” av Josephine Jackson och ”Människokunskap och människobehandling, Praktisk psykologi för envar” av Alf Ahlberg m.fl. I den senare boken sammanfattas Sjöbrings konstitutionsteori, vilket IGA gillar, eftersom Sjöbring själv inte har publicerat den ännu.
  11. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 1, 15 jan 1942, s 12. Recension av broschyren ”Vart skall jag taga vägen med mina bekymmer?”
  12. IGA, ” ’Nio månader’ ”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 2, 15 feb 1942, s 24–26. Efter en utförlig inledning om hur råden till gravida kvinnor förr har inneburit såväl vidskepliga föreställningar som överdriven oförsiktighet fortsätter IGA med att recensera ”Nio månader. En handledning för blivande och nyblivna mödrar” av Axel Westman.
  13. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 4, 15 apr 1942, s 53–54. Recension av ”Jag var läkare på Grönland” av Aage Gilberg.
  14. IGA, ”Potatis — ett av våra värdefullaste livsmedel”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 5, 15 maj 1942, s 57–58. IGA redogör för potatisens näringsinnehåll. Hon rekommenderar omfattande odling och konsumtion av potatis för att undvika näringsbrist som följd av krigets importrestriktioner. Föreställningen att skalet skulle innehålla de värdefullaste beståndsdelarna avfärdas som felaktig.
  15. IGA, ”Reflexioner över kvacksalveri”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 6, 15 jun 1942, s 78–80. IGA levererar en bredsida mot kvacksalvare, som hon anser exploaterar sårbara människors ”mystiklängtan, suggestibilitet och okunnighet”. Botemedlet mot kvacksalveri är folkupplysning. Ett varningsord till den religiöse: ”Gå först till läkaren med ditt onda — sedan har du rätt att bedja med gott samvete!” Artikeln avslutas med en kort recension av ”Om Kvaksalveri och Kvaksalvere” av J. S. Møller.
  16. IGA, ”Citronsyremjölk eller modersmjölk”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 8, 15 aug 1942, s 98–100. IGA ifrågasätter föreställningen om modersmjölk som oöverträffad spädbarnsnäring och rekommenderar de mödrar som inte kan eller vill amma att använda komjölk med en liten tillsats av citronsyra.
  17. IGA, ”Radio i kampen mot kvacksalveri”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 8, 15 aug 1942, s 103. Med anledning av radioprogrammet ”Kvacksalveri och läkekonst” av Arne Tallberg kommenterar IGA att sådana program har större utsikter att fånga allmänhetens uppmärksamhet än föredrag och skriverier.
  18. IGA, ”Citronsyremjölken än en gång”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 9, 15 sep 1942, s 117. Läsekretsen har reagerat på IGAs artikel i förra numret av Hygienisk Revy. IGA preciserar att hon inte gör reklam för något speciellt preparat och att hennes artikel inte på något sätt står i motsats till barnavårdscentralernas verksamhet.
  19. C. Gyllenswärd m.fl., ”Insänt”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 10, 15 okt 1942, s 124–125. Representanter för Svenska Barnläkarförbundet betonar amningens betydelse och kritiserar starkt IGAs artikel i nr 8.
  20. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 31, nr 11, 15 nov 1942, s 148 och 152. Recensioner av ”Hushållslära, del I” av Tilda Hansson och ”Suggestionens makt” av Arnold Josefson.
  21. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 32, nr 7, 15 jul 1943, s 95–96. Recensioner av ”Sexualundervisning i folkskolan” av Johan Wintzell och ”Enkel nutidsmat (Hushållslära del II)” av Tilda Hansson.
  22. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 32, nr 9, 15 sep 1943, s 115–116. Recension av ”Människans förvandling. Hur människan kan omskapas genom hormonterapi” av Louis Berman.
  23. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 32, nr 10, 15 okt 1943, s 128. Recension av ”För ung för att tala sanning? Barn som vittnen” av Arvid Wachtmeister.
  24. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 33, nr 4, 15 apr 1944, s 48. Recension av ”Sexuallivet” av Frits Kahn.
  25. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 33, nr 6, 15 jun 1944, s 71. Minimalistisk recension av ”Själsharmoni och hälsa. Hur själen påverkar kroppen” av M. Boss.
  26. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 33, nr 8, 15 aug 1944, s 95. Recension av ”Barnets ställning i samhället” av Sture Siwe.
  27. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 33, nr 10, 15 okt 1944, s 126. Recension av ”Kärlek, kamratskap och äktenskap” av Birgit Rodhe.
  28. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 33, nr 11, 15 nov 1944, s 140. Recension av ”Sexualfrågan ur läkarens synpunkt” av E. Essen-Möller.
  29. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 1, 15 jan 1945, s 7–8. Recensioner av ”Om människans tillblivelse framställd efter äldre och nyare författare” av Ambroise Paré, ”Levnadskonstens bok. Hur livet får mening och innehåll” av John Landquist m.fl. och tidningen ”Kvasten”.
  30. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 3, 15 mar 1945, s 30–32. Recensioner av ”Allt om barn. En handbok för lärare och föräldrar” redigerad av Sture Siwe och Folke Borg, skrifterna ”Barn i goda händer” och ”Arbetarrörelsen och folkhälsan” samt ”En läkare blir rebell” av Erich Haehl.
  31. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 4, 15 apr 1945, s 46. Recension av ”Influensa” av Gunnar Löfström.
  32. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 9, 15 sep 1945, s 116. Recension av ”Robert Koch, bakteriernas besegrare” av Gerhard Venzmer.
  33. IGA, ”Om bekämpande av luftburna infektioner”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 10, 15 okt 1945, s 120–121. Kemisk desinfektion av luften på sjukhus har visat goda resultat för att förhindra infektionsspridning via partiklar i luften.
  34. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 10, 15 okt 1945, s 125. Recensioner av ”Ytpsykologi kontra djuppsykologi” av Carl-Henry Alström och ”Sysselsättningsterapi” av Norah A. Haworth och E. Mary Mac Donald.
  35. IGA, ”I bokhandeln”, Hygienisk Revy, vol 34, nr 12, 15 dec 1945, s 144. Recension av ”Gifter och förgiftningar” av Arnold Josefson.
  36. IGA, ”Några synpunkter på samarbetet mellan skola och barn”, Burspråket, vol 32, nr 2, nov 1958, s 14–15. Burspråket var Burgårdens Samrealskolas tidning. IGA förespråkar fri fostran och poängterar att det inte innebär frihet från fostran. Hon vädjar till föräldrar för förståelse för lärarnas arbetsbelastning, uppmanar lärare att hellre låta sig luras än att visa oberättigade misstankar och argumenterar mot aga.
  37. IGA, ”Vi måste vara överens om reglerna”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 14, nr 6, okt 1960, s 8–11. IGA argumenterar för uppfostran utan överdriven etikettsfostran, där normerna är fåtaliga, väsentliga, fasta, konsekventa och accepterade av ungdomarna själva. Hon introducerar ordet ”normträngsel” för att beskriva tillståndet när hela barnets livsföring är begränsad av förbud och påbud. Begreppet ”bortskämd” säger mer om den som fäller omdömet än om barnet, enligt IGA.
  38. IGA, ”Barnvänligt?”, Byggforum, nr 9, nov 1962, s 32–39. IGA anser att bostadsområden bör planeras med hänsyn till barns behov av trygghet och aktivitet, till exempel genom att anlägga lekplatser, gärna bygglekplatser, och cykelövningsbanor. Viktigast är dock att ha tillsyn över barnen. IGA tar inte ställning mellan höghus- och låghusområden, som medför olika utmaningar.
  39. IGA, ”Tyst vid vite eller tyst av takt?”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 16, nr 6, okt 1962, s 18–21. För lärare finns inga juridiskt bindande sekretessregler, på samma sätt som för läkare och andra människovårdande yrken. IGA uppmärksammar hur svår och viktig frågan är, och efterlyser både regelverk och diskussion.
  40. Barn i hem, skola, samhälle, troligen nr 7 eller 8 1962. Recension av ”Etik och etikett”, varur orden ”Boken anbefalles varmt” citeras i GHT 18 dec 1962.
  41. IGA, ”Tillsyn och självständighet”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 16, nr 8, dec 1962, s 30–32. Släpp inte ut barnen utan tillsyn, manar IGA. Det skadar både de svaga barnen, som får stryk eller rånas, och de starkare, som i skydd av gårdarnas anonymitet ger sig på de svagare och lär sig att ett sådant handlingssätt går för sig. Djungelns lag råder. Barn som får stryk hemma ger igen på svagare barn. Artikeln består av ett kapitel ur IGAs nyutkomna bok ”Etik och etikett”, som återges med förlagets tillstånd.
  42. IGA, ”Vad är skolpsykiatri?”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 17, nr 3, 1963, s 9–11. Elis Regnérs lärobok ”Skolpsykiatri” recenseras utförligt, med exempel på psykiska problem i skolåldern, orsaker, behandlingsmetoder och uppfostringsprinciper.
  43. IGA, ”Försvarsadvokater för barnen”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 18, nr 1–2, 1964, s 32–35. När ett barn hamnat i konflikt i skolmiljön, uppmanar IGA föräldrar att inte till varje pris ställa sig på skolans sida. Barn behöver liksom vuxna någon som inte deltar i det generella dömandet utan som försöker finna förmildrande omständigheter. IGA frågar retoriskt: ”Vem skulle förresten försvara våra egna barn, om inte vi föräldrar?”
  44. IGA, ”Väsentliga normer—och oväsentliga”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 18, nr 8, 1964, s 18–22. Bland den mångfald normer som barn förväntas rätta sig efter saknas ofta en angelägenhetsgradering och godtagbara motiveringar. Normer som rör etik och respekt bör ges högre prioritet än dem som rör etikett och estetik. Många barn orkar inte med alltför många normer – det som IGA kallar ”normträngsel” – och då är det nödvändigt att pruta på de rätta ställena.
  45. IGA, ”Skäms på oss!”, Barn i hem, skola, samhälle, vol 19, nr 8, 1965, s 22–23. Vi vuxna borde sluta väsnas om ungdomens hårmode och fokusera på mer angelägna problem.
  46. IGA, ”Skolan och läkarsekretessen”, Lärartidningen, vol 10, nr 49, 1966, s 44. IGA efterlyser en diskussion mellan läkare och lärare om hur sekretessbelagd information skall hanteras. Ämnets känsliga natur belyses med några exempel.
  47. IGA, ”Barn och djur”, Hästen, vol 29, nr 5, 1971, s 32. Man bör inte skaffa ett eget djur åt ett barn, anser IGA, som i stället förespråkar kombinationen fritidsgård – djurpark – ridskola med kunnig personal. Artikeln kryddas med IGAs egna erfarenheter, från uppväxten på ett stuteri till det nuvarande hemmet med hundar, katter, hästar, tuppar och sköldpaddan Miss Gloria Swanson.
  48. IGA, ”Barnet, boendet och miljön II. Barn och boende”, Byggforum, nr 3, mar 1973, s 10–12. Barnstugor och skolor bör ha små grupper och tillräcklig personaltäthet, enligt IGA. Hon uppskattar storfamiljen som boendeform, om den tar hänsyn till barnens behov, men det finns också mindre lyckade experiment där barnen lämnats utanför de vuxnas demokrati. Barns behov av både ensamhet och gemenskap belyses också.
  49. ”Barn och djur”, Byggforum, nr 7–8, jul–aug 1974, s 34–35. IGA medverkar på en konferens om barn och djur och berömmer ungdomslantgården Tolsered.
Framsidan och baksidan av IGAs bok ”Etik och etikett”

Bok

  1. IGA, ”Etik och etikett: Synpunkter på uppfostringsproblem”, Zindermans, 1962. ”Dr Inga-Greta Agrell framlägger mot bakgrunden av rik och mångsidig erfarenhet från sitt arbete på barnsjukhus, i skolor och på barnavårdscentraler och inte minst från verksamheten som Göteborgs stads skolpsykiater sina synpunkter på en lång rad väsentliga frågor rörande barn och ungdom” enligt baksidan. Boken omfattar 104 sidor och 25 korta kapitel.
Två broschyrer utformade under IGAs ledning, samt manuskript till en av dem

Broschyrer

  1. IGA m.fl., ”Den tredje vägen | Motto: Vad är rimligt?”, 1960. Skrift till elever vid Burgårdens Samläroverk och deras föräldrar. Titeln syftar på att de båda tidigare vägarna, auktoritär fostran och normlöshet, har visat sig inte fungera. Skriften ger konkreta normer under rubrikerna vilobehov och sömnvanor, fritidssysselsättning, F. F.?, tobak och alkohol, snask, veckopengar samt trots. Skriften anges vara utarbetad ”i samarbete mellan representanter för lärare, elever och föräldrar under ledning av dr. Inga-Greta Agrell”.
  2. ”Till er som väntar”, Broschyr till besökare på Barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs barnsjukhus, 1967. Föräldrar och barn ges grundläggande information bl.a. om mottagningens arbetssätt, personal och sekretess. IGA försöker samtidigt dämpa besökarnas ibland överdrivna förväntningar.
Dagstidningsklipp

Artiklar i dagstidningar

  1. ”Saltsjöbads-Söndag”, Aftonbladet, 17 jul 1933, s 18. En helsida med bilder av unga kvinnor och deras sommarklädsel. Ett foto av IGA och hennes vän Ann Mari ”Ajan” Herbold har bildtexten ”Vandervögel: Två käcka studentskor på luffen i funkiskostym”, utan att personerna namnges.
  2. ”Citronsyra gör mamman överflödig”, aug–sep 1942. I en okänd dagstidning refereras IGAs artikel i Hygienisk Revy nr 8 1942, som dock inte stödjer titelns provokativa slutsats. Denna dagstidningsartikel nämns i Hygienisk Revy nr 10 1942, utan några publiceringsdetaljer utöver titeln. En dagstidningsartikel med den snarlika titeln ”Citronsyremjölken gör mamman onödig” nämns i Hygienisk Revy nr 9 1942, vilket eventuellt avser samma artikel.
  3. ”Läkare för och emot vanetänkandet: Är modersmjölken överreklamerad?”, Aftonbladet, 30 okt 1942, s 14. IGAs artikel om mjölkersättning i Hygienisk Revy nr 8 1942 citeras.
  4. ”Ingen babynäring så bra som modersmjölken”, Aftonbladet, 6 nov 1942, s 14. Barnläkare kritiserar IGAs artikel i Hygienisk Revy nr 8 1942. Bl.a. citeras en kritisk insändare i Hygienisk Revy nr 10 1942.
  5. Cin, ”Liten intervju — om studenternas barn”, Dagens Nyheter, 6 apr 1944, s 8. Studentkåren i Lund planerar att starta ett daghem. IGA, som engagerat sig i frågan, intervjuas. Foto av IGA.
  6. Printon, ”Läkarord i Lund: Studentbarn i krubba blir akademisk klick! | Daghem för barnen räddning för många unga äktenskap”, Aftonbladet, 21 jun 1944, s 12. Om familjens hund som barnvakt, IGAs avbrutna medicinstudier och behovet av daghem för akademikers barn. Foto av IGAs son Per-Sigurd, som när han läste artikeln 75 år senare berättade att hunden hette Titti.
  7. Margareta Artsman, ”Göteborgsbarn köar för psykiatervård” och ”Släpp inte ut barnen utan tillsyn, manar barnpsykiater | Göteborgsbarn står i kö för psykiatervård | Normlös fostran ger skräckfyllda lärare”, GT Söndagstidningen, 14 dec 1958, s 1 och 28. IGA intervjuas om barnpsykiatrin, föräldraansvar och barnaga. IGAs kinesiska risfåglar nämns i förbifarten, liksom katten Prick och hunden Puck. ”Men är det inte märkligt, funderar dr Agrell till slut, att av barnen som kommit till mig för psykiatrisk vård av s k vanart har alla fått stryk. Ingen enda har blivit vad man kallar ’bortskämd’ hemma.”
  8. Allan Fredriksson, ”Jätteundersökning av Göteborgs-läkare ger besked på frågan: Blir tångbarnen handikappade?”, Göteborgs-Tidningen, 14 apr 1959, s 9?. IGA leder en stor barnpsykiatrisk undersökning för att bedöma om barn som förlösts med en viss sorts tång har ökad risk för psykiska handikapp. Preliminära resultat indikerar inget sådant samband. Foto av IGA.
  9. ”Ekonomiska suckar”, Göteborgs-Tidningen, 14 apr 1959, s 9?. ”Det agrellska forskarlaget” får forskningsanslag bestående av 4000 kr och ett stort antal bokstavskex. IGA uttrycker tacksamhet för båda delarna.
  10. ”Docent Petersén forskar i Texas”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 27 okt 1959, s 7. En forskare i Göteborg har blivit inbjuden till ett amerikanskt universitet, där han i sin forskning kommer att använda resultaten av IGAs undersökningar av barn som förlösts med tång.
  11. ”Omvärlden farlig för småttingarna”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 18 nov 1959, s 7. Ett föredrag i Kortedala referas och IGAs kommande föredrag ”Hur förbereder vi barnen för den agafria skolan?” i samma serie nämns.
  12. ”Test av tonåring kan bota skolleda”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 9 feb 1960, s 16. IGA arrangerar en föreläsningsserie i Burgårdens Samrealskola. Hon presenteras som ”Göteborgs stads skolpsykiater”.
  13. ”Samspel föräldrar–ungdom viktigt vid normgivningen”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 11 feb 1960, s 6. IGA, som kallas ”skolpsykolog”, talar vid en estraddebatt på Östra real. De många missanpassade ungdomar som hon träffar i sin praktik kommer nästan undantagslöst från hem med alltför hård fostran. Vid Burgårdens samrealskola samarbetar elevrådet och föräldraföreningen för att etablera gemensamma normer.
  14. ”Skolsjukt barn behöver ej dalt men deltagande”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 1 mar 1960, s 4. I en föräldrakurs på Burgårdsskolan förklarar IGA att barn som drabbas av ”skolsjuka”, alltså plötsligt magknip eller huvudvärk inför skoldagen, behöver normalt deltagande. Man bör också undersöka om symptomen kan ha kroppsliga orsaker. Sömnstörningar och ensamhet hos barn är andra ämnen som hon tar upp upp.
  15. ”Mottot: Vad är rimligt”, Göteborgs-Tidningen, 3 mar 1960. IGA har som skolpsykiater sammanställt en skrift om normer för ungdomar vid Burgårdsskolan och deras föräldrar. Foto av IGA.
  16. ”Skolresepojke ville se Ingos hem på Göteborgs modellkarta”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 10 maj 1960, s 4. I en debatt om skolans disciplinproblem beklagar IGA att det fortfarande är svårt att placera de missanpassade elever som stör gruppdisciplinen.
  17. Öller, ”Hem och skola söker enas om fasta normer i fostran”, Dagens Nyheter, 19 aug 1960, s 14. IGA talar vid Hem och Skolas tredagarskonferens i Sigtuna om normer och brist på normer i uppfostran. Foto av bl.a. IGA.
  18. Corinna, ”Barn måste ha normer men få och väsentliga”, Svenska Dagbladet, 19 aug 1960, s 13. Referat av IGAs föredrag om normkonflikter vid Hem och skolas konferens i Sigtuna. Tecknat porträtt av IGA.
  19. ”Artighetslektioner i norrköpingsskola”, Sölvesborgstidningen, 22 aug 1960, s 6–7. IGA talar om uppfostringsnormer vid en kurs i Sigtuna ordnad av Målsmännens riksförbund. Det handlar uppenbart om samma möte som kallas Hem och skolas konferens i andra artiklar.
  20. ”Skolskrift rådgivare om fickpeng” och ”Skolskrift”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 11 okt 1960, s 1 och 4. Skriften ”Den tredje vägen” delas i dag ut till eleverna vid Burgårdens samläroverk i ett försök att ange riktlinjer för uppfostran och samlevnad som kan accepteras av alla inblandade: föräldrar, lärare och ungdomarna själva. IGA har i hög grad satt sin prägel på anvisningarna.
  21. Saga, ”Vi kvinnor träffas | Låt oss få allmän föräldraskola”, Arbetar-Tidningen, 17 okt 1960, s 6. Utförligt reportage om IGAs syn på normer i barnuppfostran, som presenterades vid Målsmännens riksförbunds konferens i Sigtuna.
  22. Saga, ”Vi kvinnor träffas | De vanligaste fel vi gör när vi fostrar våra barn”, Arbetar-Tidningen, 19 okt 1960, s 6. IGAs artikel i Barn i Hem, skola, samhälle nr 6 1960 citeras i stora stycken, utan att tydligt skilja mellan citat från IGA och artikelförfattarens egna åsikter och politiska ställningstaganden.
  23. M. E., ”Som vi ser det: friheten behöver inga normer… Ett apropå till en skolbroschyr”, Arbetar-Tidningen, 19 okt 1960, s 10. Skribenten kritiserar en broschyr utgiven vid Burgårdens samläroverk under ledning av IGA, och kommenterar speciellt broschyrens råd om tobak, sprit, snask, fickpengar och trots.
  24. ”Daltets bankrutt?”, Söderhamns Tidning, 21 okt 1960, s 4. I en artikel om ungdomskriminalitet citeras IGAs krav på normer i barnuppfostran ur Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960.
  25. ”En uppfostran till trygghet”, Expressen, 23 okt 1960, s 24. Ett stycke om barns behov av konsekventa normer citeras ur IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960.
  26. ” ’Hälsa fint på tanten | Räck fram vacker hand!’ ”, Expressen, 25 okt 1960, s 21. Ett stycke om faran med överdriven etikettsfostran citeras ur IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960.
  27. ”Fint bordskick bra men hänsyn viktigare”, Aftonbladet, 29 okt 1960, s 24. Ett par stycken om normträngsel citeras ur IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960. ”Barnets personlighet hotar att kvävas av normer på alla områden”.
  28. ” ’Ungdom och normer’ var sakligt och intressant”, Strömstads Tidning, 1 nov 1960, s 1–2. IGAs föredrag i Strömstad refereras. Fostran är mer komplicerad i dagens samhälle, där man inte som för kan använda lydnad som enda regel. IGA talade även om aga, sömn, fickpengar och tillsyn. Citeras i Strömstads Tidning 16 nov 2010.
  29. ”Man åker inte hiss i uppfostran | Få men fasta normer för de unga”, Arbetet, 1 nov 1960, s 8. Rektor Peter Hammarberg återger i ett föredrag huvuddragen i IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960, inklusive nyordet ``normträngsel”. Artikeln i Arbetet nämner inte IGA eller hennes artikel. Enligt första sidan i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1960 ingår rektor Hammarberg i tidskriftens redaktionskommitté.
  30. ”Diskussionsmöte om barn – föräldrar”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 28 nov 1960, s 7. IGA inledningstalar vid ett diskussionsmöte på temat ”Hur skall vi ordna det bättre för våra barn”.
  31. ”Mamma-kontakter bör ordnas genom träffar i varje hus”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 30 nov 1960, s 11. Vid en diskussionskväll på temat ”Hur skall vi ordna det bättre för våra barn” belyser IGA i sitt inledningstal behovet av gemensamma normer i uppfostran och ger exempel på aggressivt beteende hos barn och ungdom.
  32. ”Estraddebatt om TV-ungdom”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 mar 1961, s 8. IGA inledningstalade vid en estraddebatt om TV och den unga generationen organiserad av Folkpartiets kvinnogrupp. Hon betraktar TV som en maktfaktor och efterlyser ”lämplig censurering”. Vidare bör man diskutera igenom programmen efteråt med sina barn och ungdomar.
  33. ” ’Stort ömhetsbehov döljes med tuffhet’ ”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 8 mar 1961, s 17. Ett kort referat av IGAs föredrag om attityder och problem i förpuberteten. IGA, som presenteras som ”chef för barnpsykiatriska rådgivningsbyrån i Göteborg”, betonar att våld aldrig får accepteras som lösare av personliga konflikter.
  34. Twist, ”Tonåringar med tuffhetsideal fick ofta stryk i sandlådan”, Bohusläningen, 7 apr 1961, s 1 och 16. Utförligt referat av IGAs föredrag i Uddevalla, där hon förklarar att dagens barn behöver fostras till självständighet, en egenskap som krävs tidigare nu än förr. IGA delar in påbud i ”etik” och ”etikett”. Foto av bl.a. IGA. Citeras i Bohusläningen 7 apr 2011.
  35. ”Enhetsskolesärlingar och barnhemsklientel”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 3 jun 1961, s 6. På barnpsykiatriska föreningens vårmöte redogör IGA för den psykiatriska rådgivningsverksamheten för skolbarn i Göteborg, som beskrivs som unik i landet.
  36. ”Särlingarna i enhetsskolan föreslås få terapiklasser”, Svenska Dagbladet, 4 jun 1961, s 11. IGA, som chef för skolpsykiatrin i Göteborg, rekommenderar små klasser för barn med behov av psykiatrisk rådgivning.
  37. ”Dålig tillsyn i småbarnsåren kan be skolsvårigheter senare”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 15 okt 1962, s 22. IGA, som kallas ”skolpsykiatern i Göteborg”, intervjuas i samband med att hon har lämnat sin årliga rapport till skolöverstyrelsen. Hon uppmärksammar speciellt det dåliga hälsotillståndet bland barn i observationsklasser. Dessa barn är ofta klenare och nervösare än andra barn. Aggressivitet och rädsla i skolåren bottnar ofta i bristande tillsyn långt tidigare. Långdragna luftvägsproblem, som också är vanliga i dessa klasser, beror sannolikt på rökning.
  38. ”Läst i veckan”, Dagens Nyheter, 29 okt 1962, s 19. IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 6 1962 citeras, där hon diskuterar sekretessfrågor som lärare kan ställas inför.
  39. ”Riktiga leksaker visas på Göteborgs-utställning”, Arbetar-Tidningen, 7 nov 1962, s 3. IGA inviger leksaksutställning.
  40. S-n, ”Vapen och krigsleksaker gör barnen aggressivare”, Arbetar-Tidningen, 13 nov 1962, s 7. IGA anser att demoraliserande leksaker skall undvikas.
  41. ”Läkarna måste upprätthålla barnens rätt till sekretess”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 1 dec 1962, s 5. IGA talar vid den medicinska riksstämman om vikten av att upprätthålla läkarsekretessen inom barnpsykiatrin. I princip har barn samma rätt till sekretess som vuxna patienter, och sekretessen gäller även i relation till skola, barnavårdsnämnd och föräldrar.
  42. Heng, ”Barnpsykiatri: Barn har inget sekretesskydd | Sniffning för till spritmissbruk”, Svenska Dagbladet, 1 dec 1962, s 19. Läkarsekretessen bör upprätthållas om barn lika väl som vuxna, anser IGA.
  43. Twist, ”Vettig bok för föräldrar: Skilj på etik och etikett!”, Göteborgs-Tidningen, 8 dec 1962, s 5. Recension av ”Etik och etikett” av IGA, med foto.
  44. mh, ”Vapen till en hel låtsas-armé i några göteborgska Epa-affärer”, Arbetar-Tidningen, 10 dec 1962, s 3. Artikelförfattaren kritiserar det massiva utbudet av leksaksvapen och refererar till IGA, som varnar för att leksaksvapen gör barn aggressiva. Vuxna uppmanas att inte använda våld mot barnen.
  45. Maud Adlerkreutz, ”Hellre: respektera varje barns egenart”, Aftonbladet, 13 dec 1962, s 16. Utförligt referat av IGAs nyutkomna bok ”Etik och etikett”.
  46. ” ’Finns här några snälla barn?’ ”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 18 dec 1962, s 3. Förlaget Zindermans annonserar IGAs bok ”Etik och etikett” med versen ”Även om säcken redan är full | lägg överst för säkerhets skull”. Citat ur GT 8 dec 1962 och okänt recension i Barn.
  47. ”Läst i veckan”, Dagens Nyheter, 27 dec 1962, s 13. Om barns behov av tillsyn citeras ur IGAs ”Etik och etikett”.
  48. S. B., ”Bra vägledare vid uppfostran”, Svenska Dagbladet, 28 dec 1962, s 14. Recension av ”Etik och etikett” av IGA.
  49. ”Djungelns lag råder på barns lekplatser”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 31 dec 1962, s 11. Med hänvisning till IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 8 1962 presenteras argument för barns behov av tillsyn på lekplatserna och mot aga. Att hela artikeln är nästan ordagrant citerad ur IGAs artikel anges inte. Samma text återfinns i ”Etik och etikett”, s 36–38.
  50. ”Skolpsykiatriker i Göteborg sjunger ut om barnvänlighet”, Arbetar-Tidningen, 4 jan 1963, s 3. Några utdrag ur IGAs ”Etik och etikett” , om att vuxna bör visa hänsyn mot barn och att samhället bör ordna olika former av lek under uppsikt.
  51. ”Djungelns lag på barnens lekplatser”, Sölvesborgstidningen, 25 jan 1963, s 13. Med hänvisning till IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 8 1962 presenteras argument för barns behov av tillsyn på lekplatserna och mot aga. Hela artikeln förutom titeln är kopierad, ord för ord, ur GHT 18 dec 1962, som i sin tur citerar nästan ordagrant ur IGAs artikel. Samma text återfinns i ”Etik och etikett”, s 36–38.
  52. Elis G. Regnér, ”Etik och etikett i uppfostran”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 jan 1963, s 3. Recension av ”Etik och etikett” av IGA.
  53. Per-Einar Fryklöf, ”En annorlunda bok om barnuppfostran”, Folkbladet, ca 20 feb 1963, s 2. IGAs bok ”Etik och etikett” recenseras av hennes bror.
  54. ”TV-man på förskollärarinnekongress: Barn skall ej se alltför mycket TV!”, GT Söndagstidningen, 24 mar 1963, s 21. Reportage från kongress, där IGA talade om uppfostran till självständighet.
  55. Maj-Britt Bæhrendtz, ”Vara hövlig också mot barn”, Expressen, 6 jul 1963, s 19. Kolumnisten lovordar den grekiska vänligheten och citerar ur IGAs ”Etik och etikett”.
  56. ”Dansk ungdomsstad gav näring åt konferens om fritidscentra”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 aug 1963, s 2. På en konferens om fritidscentra beskriver IGA sådana centra som en maktfaktor i kampen mot ungdomskriminalitet och i rehabiliteringsverksamhet. Hon anser vidare att det vore önskvärt att kunna blanda generationerna.
  57. ”Hört i radio”, Dagens Nyheter, 21 nov 1963, s 16. Kritisk kommentar om IGAs radiointervju.
  58. Gunnar Rosell, ”Kom inte hem för tidigt! – mammans råd | Hon är modern–läkaren som lever som hon lär!”, Aftonbladet, 6 feb 1964, s 12. Kontroversiell intervju med IGA och hennes dotter Signe, där IGA förklarar att dottern hellre får komma hem som oönskat gravid än som skönhetsdrottning. Foto av IGA och Signe.
  59. Gunnar Rosell, ”Låt barnen se ’farlig’ TV-film”, Aftonbladet, 7 feb 1964, s 24. Intervju med IGA om bl.a. TV-underhållning, liftning, resonemangsfostran och tillsyn. Foto av IGA.
  60. ”Supporterklubb eller intresseförening”, Aftonbladet, 25 feb 1964, s 2. IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 1–2 1964 citeras, där hon hävdar att föräldrarnas solidaritet med sina barn är viktigare än den med skolan.
  61. ”Barn behöver försvarare”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 26 feb 1964, s 9. ”Den kända barnpsykiatern” IGA citeras ur Barn i hem, skola, samhälle nr 1–2 1964, där hon hävdar att föräldrar bör fungera som barnens försvarsadvokater, även om skolan vädjar om solidaritet i fördömandet av någon förseelse.
  62. ”Läst i veckan | Hålla med barnet – eller skolan?”, Dagens Nyheter, 29 feb 1964, s 13. IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 1–2 1964 citeras, där hon hävdar att föräldrarnas solidaritet med sina barn är viktigare än den med skolan. Föräldrar kan inte vara objektiva när det gäller deras barn, och det behöver man inte skämmas för.
  63. Eliza, ”Svenska mödrars attityd mjuk och trygg | Men okunnigheten massiv | Barnen tidigt utan tillsyn”, Svenska Dagbladet, 4 mar 1964, s 16. IGA intervjuas om relationen mellan föräldrar och barn.
  64. ”Föräldrarna är barnens försvarsadvokat”, Sölvesborgstidningen, 6 mar 1964, s 10. IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 1–2 1964 citeras om att föräldrar bör söka förmildrande omständigheter för sinas barns förseelser.
  65. ”Hur är de svenska mödrarna? | Det sägs att…”, Hudiksvallstidningen, 10 mar 1964, s 6. En något förkortad version av intervjun i SvD 4 mar 1964, utan att källan anges.
  66. Jota, ”Syskon är det värsta som finns!”, Dagens Nyheter, 13 apr 1964, s 24. Syskon som kivas allvarligt bör man tillfälligt separera, enligt IGA i ”Etik och etikett”.
  67. ”Skolan bör skapa personakter för bättre individuell elevvård”, Svenska Dagbladet, 19 aug 1964, s 17. IGA varnar på konferens för sekretessproblem med de föreslagna personakterna för skolelever.
  68. Bria, ”Personakt för elever väckte farhågor på skolkonferens i Skara”, Dagens Nyheter, 5 okt 1964, s 3. IGA varnar för att skolöverstyrelsens förslag kan medföra sekretessproblem.
  69. ”Läst i veckan | Normer – vilka då?”, Dagens Nyheter, 29 nov 1964, s 42. Normer för barn skall graderas i angelägenhet, enligt IGAs artikel i Barn i hem, skola, samhälle nr 8 1964, som citeras.
  70. ”Tolvåringar startade ynglande antirökklubb”, Göteborgs-Posten, 10 mar 1965, s 34. IGA talar om ungdomens tobaksmissbruk.
  71. ”Brott mot barn | Aga – familjetragedi snarare än brott”, Expressen, 10 aug 1965, s 20. Några experter tillfrågas om sin syn på aga. IGA avvisar den i alla former.
  72. ”Vet ni om ert barn är en hackkyckling i skolan?”, Göteborgs-Tidningen, 5 nov 1965, s 10. Barn i tidig skolålder är inte mogna att lämnas utan tillsyn på en skolgård, enligt IGA, som förespråkar rastvakter.
  73. Gösta Skoglund, ”Akutvårdsinstitut barnpsykiaterkrav | Behovet skriande”, GT Söndagstidningen, 14 nov 1965, s 12. IGA larmar om behovet av barnpsykiatrisk akutvård.
  74. Beth, ”Skolstress allt vanligare | Individualisering omöjlig” och ”Går med 10 elever men inte trettio”, Göteborgs-Posten, 25 jan 1966, s 1 och 32. IGA larmar om för stora skolklasser och konsekvenserna därav.
  75. ”Björn hämtas i slutet av mars | ’Felriktad ömsinthet | Barn är inga möbler’ ”, GT Söndagstidningen, 13 mar 1966, s 19. IGA kommenterar en vårdnadstvist med att barnets intresse bör gå före föräldrarnas. Foto av IGA.
  76. ”Barnpsykiater: Ej skillnad mellan aga och misshandel”, GT eller GHT?, 24 mar 1966. IGA talar hos Fredrika Bremer-förbundet och redogör för konsekvenserna av att barn får stryk.
  77. Ress., ”Agan kan verka hämmande på barns aktivitetsbehov”, Göteborgs-Posten, 25 mar 1966, s 13. Referat av IGAs föredrag över ämnet Aga eller misshandel. Enligt IGA är det ingen skillnad.
  78. Kjell-Åke Steen, ”Psykiater fastslår: Barnen allt otryggare”, Aftonbladet, 5 apr 1966, s 5. IGA intervjuas om våld mellan barn och förväntningar att slå igen.
  79. Gerth, ”Ungdomens alkoholbruk är ett föräldraproblem”, Sölvesborgstidningen, 14 apr 1966, s 11. IGA citeras ur Etik och Etikett s 46 om att alkohol inte får förekomma på ungdomsbjudningar.
  80. Lorica, ”Kaninen Tossan förkortar väntetiden i den nya barnpsykiatriska kliniken”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 20 maj 1966, s 9. Den nya mottagningen och klinikskolan beskrivs. Verksamheten leds av IGA, och de goda vännerna kaninen Tossan och schäfern Mymlan arbetar i väntrummet. Foto av bl.a. Tossan.
  81. IGA, ”Skolan och mentalhygienen”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 23 jun 1966, s 3. IGA debatterar om samverkan mellan psykiatri och skola, provocerad av Birgit Backmans artikel i G-P 30 mar.
  82. Tjann, ”Problem kring hem och skola ventilerade på nordiskt lärarmöte”, Svenska Dagbladet, 29 jul 1966, s 7. IGA invigningstalar på nordiskt lärarmöte om bl.a. aga, resonemangsfostran och betygspengar.
  83. ”Barnpsykiatern: Moraliserande gör ingen nytta”, Göteborgs-Tidningen, 11 aug 1966, s 7. Ungdomar som gömmer sig bakom anonymiteten i storstäderna far illa, enligt IGA. Foto av IGA.
  84. ”Ungdomsproblem bekräftar satsen: Våld föder våld” och ”Ungdom – Samhällsklass under organisation?”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 26 aug 1966, s 1 och 9. Experter debatterar aktuella ungdomskravaller. IGA förklarar dem med våldsindoktrinering sedan späd ålder och brist på tillfredsställande fritidsaktiviteter. Foto av bl.a. IGA.
  85. ”Jakten slut”, Göteborgs-Tidningen, 26 aug 1966, s 2. I samband med att den kände brottslingen Clark Olofsson gripits citeras IGA, som anser att våldets herravälde börjar redan i hemmen och sandlådorna.
  86. Yvonne Malmros, ”Kul med kaninen Tossan i doktorns väntrum”, Expressen, 5 nov 1966, s 55. Kaninen Tossan och schäfern Mymlan, som är bästisar, hjälper IGA att lugna barnen på barnpsykiatriska mottagningen. Foto av Mymlan och Tossan.
  87. ”Sjuåring-vem är du?”, Dagens Nyheter, 6 nov 1966, Söndagsbilagan s 4. Lättsamma intervjuer med några sjuåringar. En uppmaning från IGA att, med ett ord som hon själv har skapat (”Etik och etikett” s 95), ”tyckträna” de unga.
  88. ”Syskon-avundsjuka vanligt problem”, Göteborgs-Tidningen, 1 mar 1967, s 8. IGA kommenterar ett aktuellt familjedrama.
  89. IGA, ”Brev till HT | Älskogs omtalsord”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 9 mar 1967, s 5. Om behovet av ett neutralt verb för den mänskliga parningsakten.
  90. IGA, ”Om våldsindoktrinering”, Göteborgs-Posten, 23 dec 1967, s 2. IGA argumenterar utförligt för att samhällets acceptans för kroppsliga straff som uppfostringsmedel orsakar att såväl barn som vuxna reflexmässigt använder våld i pressade situationer.
  91. ”Kritik mot samhällsplanering | Måste bilen alltid stå i centrum”, Arbetet, 22 jan 1968, s 7. I en paneldebatt om samhällsbyggande för IGA minoriteternas talan. Trots att mötet organiseras av kvinnoorganisationer och ett syfte är att öka kvinnlig representation, är de flesta i panelen och de flesta talare män. Foto av bl.a. IGA.
  92. ”Tusen viljor slåss om stadsplanen | ’Sparven hörs inte bland drakarna’ ”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 22 jan 1968, s 22. IGA sitter i panelen när samhällsplanering diskuteras. Hon får applåder när hon föreslår att allmänheten skall inbjudas att ge förslag, ”så att vi tror att vi får vara med, även om ni inte tar ett dugg hänsyn till oss”. Foto av bl.a. IGA.
  93. Ber-on, ”Amatörförslag om stadsbyggnad kan inte tas emot och värderas”, Göteborgs-Posten, 22 jan 1968, s 19. I paneldiskussion efterlyser IGA allmänhetens inflytande i stadsplanering och får mothugg av stadsplanechefen. Hon efterfrågar också bostäder för personer med särskilda behov.
  94. IGA, ”I stället för våld”, Göteborgs-Posten, 18 apr 1968, s 2. Med utgångspunkt i barns fundamentala behov av kontakt, aktivitet och trygghet redogör IGA för uppfostringsprinciper utan våld.
  95. IGA, ”Mor och far har inte alltid rätt”, Göteborgs-Posten, 19 apr 1968, s 2. Barnuppfostran bör sträva efter samarbete, säger IGA i den tredje och sista delen av hennes artikelserie om uppfostran utan våld, där även skillnaden mellan auktoritär och auktoritativ förklaras.
  96. En med förnuftet i behåll, ”Bort med pjosk och psykologer – ge barnen stryk i stället”, Göteborgs-Posten, 5 maj 1968, s 19. IGA får svar på tal i en insändare, som förespråkar en kombination av aga och kärlek. Kort replik av IGA.
  97. ”Debatt om lässvårigheter | Utprövade metoder behövs”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 6 maj 1968, s 12. Vid ett symposium om elever med lässvårigheter talar IGA om individanpassad läsundervisning. Foto av bl.a. IGA.
  98. Mor Anna, ”Lite dask skadar inte”, Göteborgs-Posten, 18 maj 1968, s 17. En insändarskribent finner IGAs inställning till barnuppfostran ”en aning svårsmält” och kallar den ”dalt”.
  99. ”Ljuger 13-åringen om sina bedrifter? | På dagen klassens ljus | på kvällen kvinnojägare”, Expressen, 25 sep 1968, s 12. IGA intervjuas om kvinnoöverfall med en mycket ung misstänkt förövare.
  100. Ami, ”Kontakt, trygghet, aktivitet hjälp i anonyma barndjungeln”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 30 jan 1969, s 13. Som inledningstalare på en debattkväll om barn och kriminalitet argumenterar IGA mot våldsindoktrinering och för tillsyn. Hon förespråkar även att förskola och t.o.m. skola bör vara en service, inte ett tvång.
  101. Emmunda, ”Föräldraskola efterlystes vid paneldebatt om barnen”, Göteborgs-Posten, 30 jan 1969, s 22. Vid en paneldebatt framhåller IGA våldsindoktrinering och brist på tillsyn som bidragande orsaker till ungdomskriminalitet. Hon pläderar också mot ”skoltvång, obligatoriska lekskolor och barnavårdskontroller”.
  102. IGA, ”När blir myndigheterna snälla?”, Göteborgs-Posten, 13 mar 1969, s 2. IGA efterlyser en serviceorienterad attityd hos myndigheter och samhällsorganisationer. Foto av IGA, som presenteras som ”välkänd för G-P:s läsekrets”.
  103. L.-E Skarin, ”Lämnas de ovilliga vind för våg?”, Göteborgs-Posten, 21 mar 1969, s 2. Kritisk insändarfråga från en läsare med anledning av IGAs artikel 13 mar 1969.
  104. IGA, ”Agrell svarar:”, Göteborgs-Posten, 21 mar 1969, s 2. Svar från IGA på Skarins fråga på samma sida.
  105. IGA, ”Ner med doktorn från piedestalen” och ”Låt doktorn komma ned från piedestalen”, Göteborgs-Posten, 7 apr 1969, s 1 och 3. Med hänvisning till artiklar i DN 16 feb och G-P 6 mar kommenterar IGA en aktuell debatt om psykiatriens roll i samhället med utgångspunkt i relationen mellan patient och läkare.
  106. IGA, ”Varför inte hundlicens?”, Göteborgs-Posten, 7 maj 1969, s 2. IGA beskriver några av de missförhållanden som kan uppstå när okunniga människor skaffar hund. Exempelvis bör inte barn ges betungande ansvar för hundskötsel.
  107. IGA, ”Vård eller förvaring”, Göteborgs-Posten, 5 jul 1969, s 2. IGA försvarar barnavårdande institutioner mot dåligt rykte.
  108. IGA, ”Stoppa utrotningskriget!”, Göteborgs-Posten, 10 aug 1969, s 3. IGA protesterar mot ogräsbesprutning av dikeskanter, som skadar vackra och sällsynta vildblommor. Hon observerar även skador på fruktträd och sköldpaddan Miss Gloria.
  109. IGA, ”Saknar polisen resurser?”, Göteborgs-Posten, 28 aug 1969, s 2. Om polisadepternas behov av utbildning i att handskas med människor, särskilt barn och ungdomar.
  110. Rolf Lindqvist, ”Föräldralösa barn hånas!”, GT Söndagstidningen, 28 sep 1969, s 40. På en Fredrika Bremer-konferens ifrågasätter IGA i en paneldiskussion den enligt henne föråldrade uppfattningen om kärnfamiljen som den enda riktiga familjeformen.
  111. ”Politiska kvinnoklubbar hör hemma på soptippen”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 sep 1969, s 9. På konferens i Marstrand deltar IGA i en paneldebatt på temat ”Är familjen föråldrad”.
  112. ”Tynneredsborna nobbade unika Föräldraskolan”, Arbetet, 23 okt 1969, s 19. IGA undervisar föräldrar i barnuppfostran.
  113. ”Föräldrakunskap nödvändig men nya kurser lockar inte”, Göteborgs-Posten, 23 okt 1969, s 20. IGA undervisar föräldrar i barnuppfostran.
  114. Elisabet Carlsson, ”Låt barnen ta konsekvenserna av sitt handlande | Tjat det farligaste som finns”, Arbetet, 8 nov 1969, s 23. Barn som uppfostras med tjat utvecklar ingen självbevarelsedrift, säger IGA, som till exempel lät barnbarnen gå ut i regnet utan regnkläder. Men hon ger inte avkall på etiken.
  115. IGA, ”Attack mot mentaldebatt” och ”Patienterna behöver både nära kontakt och avståndet”, Göteborgs-Posten, 16 nov 1969, s 1 och 3. IGA kritiserar en TV-debatt om mentalvården, som enligt henne gav en skev bild av patienters behov av såväl kontakt som distans i relation till personalen.
  116. IGA, ”Storfamiljen instrument för social rehabilitering?”, Göteborgs-Posten, 6 dec 1969, s 2. IGA slår ett slag för storfamiljer i allmänhet och speciellt som hem för ungdomar som kommit på kant med familj och samhälle.
  117. IGA, ”Eskil Block och aborterna”, Göteborgs-Posten, 26 jan 1970, s 2. IGA försvarar läkarkåren mot Eskil Blocks angrepp i G-P 19 jan 1970 och beskriver abortärenden på Hisingens barnpsykiatriska mottagning.
  118. Eskil Block, ”Lägg korten på bordet | Lös abortfrågan utan prestige”, Göteborgs-Posten, 2 feb 1970, s 2. Eskil Block fortsätter sin kritik av läkarkåren och ställer tio frågor till IGA med anledning av hennes artikel i G-P 26 jan 1970.
  119. IGA, ”Hur man lär sig våld”, Göteborgs-Posten, 10 feb 1970, s 2. IGA kommenterar en aktuell debatt om filmcensur med att forskningsresultat från inlärningspsykologin bör tillämpas. Hon tar dock inte direkt ställning för eller emot censur.
  120. Bo Svedberg, ”Aga är ett pålitligt sätt att lära ut aggressivitet”, Göteborgs-Posten, 4 mar 1970, s 2. Författaren kommenterar IGAs artikel den 10 feb 1970 och redovisar aktuella forskningsresultat om inlärning av aggressivt beteende.
  121. Ami Lönnroth, ”Massor av barn går omkring i svenska skolor och far illa”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 8 okt 1970, s 9. IGA intervjuas om klinikskolorna och vill att föräldrar och lärare slutar att betrakta dem som straffskola eller uppsamlingsanstalt.
  122. Ami Lönnroth, ”Låta skoltrött sluta oacceptabel lösning”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 9 okt 1970, s 20. IGA menar att det behövs fler behandlingskliniker för att ta hand om barn med psykiska besvär.
  123. IGA, ”Det är inte sportmanship”, Göteborgs-Posten, 29 okt 1970, s 35. Älgjakt bör inte utövas som sport eller nöje, anser IGA i en insändare.
  124. IGA, ”Strunta i jubileumsfester, ge istället trygghet åt barnen”, Göteborgs-Posten, 22 dec 1970, s 2. Inte ens i skolan skyddas barn från misshandel av andra barn, påpekar IGA, och förespråkar att skattemedel avsätts för att skapa trygghet i skolan.
  125. Torbjörn Håkansson, ”Leken blir så lätt våld” och ”Så känner barnpsykiatern det: Miljoner slösas på jubileet men vi får inte ens vikarier”, GT Söndagstidningen, 23 maj 1971, s 1 och 18. Utförlig utfrågning av IGA om bl.a. resurser i barnpsykiatrin, otrivsel i skolan, tillsyn och barnomsorg. Som svar på frågor om familj och fritidsintressen nämner IGA förutom två vuxna barn ”massor av djur” , bl.a. tre tuppar, hästar, katter och hundar. Två foton av IGA.
  126. IGA, ”Om hundhållning”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 26 maj 1971, s 2. IGA förespråkar utbildning och obligatorisk licens för hundägare.
  127. Erfaren mor, ”Nej men snälla doktorn, all aga är inte misshandel!”, Göteborgs-Tidningen, 28 maj 1971, s 3. En anonym insändarskribent invänder mot IGAs uttalanden i intervjun 23 maj att barn som inte straffas fortsätter att busa. Foto av IGA.
  128. ”Kontrollerad lek med eld kan ge minskad luntning”, Göteborgs-Posten, 18 jun 1971, s 10. Att elda kan vara bra terapi, särskilt för aggressiva barn, anser IGA.
  129. Margareta W-O, ”Osentimental bok om handikappade | ’En bragd av författarna’ ”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 aug 1971, s 4. IGA hyllar den nyutkomna boken ”Alla vi” av Marianne Flink m.fl.
  130. IGA, ”Misstävlingar, en ond pandemi”, Göteborgs-Posten, 9 aug 1971, s 2. Den ”internationella köttmarknaden” övervärderar utseende på bekostnad av andra egenskaper, enligt IGA. Skönhetstävlingar är förnedrande och kan neurotisera deltagarna.
  131. IGA?, ”Vem är vad?”, Dagens Nyheter, 9 dec 1971, s 27. Osignerad notis som förklarar begreppen psykiater, psykolog och psykoanalytiker.
  132. maidi, ”Barnpsykiater: Jag skulle inte låta mitt barn gå ensam till skolan”, Göteborgs-Posten, 28 jan 1972, s 16. Mobbning kan förebyggas genom att träna barnen att acceptera dem som är annorlunda, enligt IGA.
  133. IGA, ”Att vara drabbad av en pappa”, Göteborgs-Posten, 7 mar 1972, s 2. IGA önskar större social acceptans för enföräldersfamiljer och storfamiljer. Rubriken reflekterar inte artikelns väsentliga innehåll utan endast ett avslutande tankeexperiment.
  134. Ruth Lundin, ”Här ligger en hund begraven!”, Göteborgs-Posten, 21 mar 1972, s 19. En insändare invänder mot IGAs artikel den 7 mar att storfamiljer är skattemässigt ofördelaktiga.
  135. IGA, ”Hör skatteprat och mobbing ihop?”, Göteborgs-Posten, 27 mar 1972, s 21. IGA, som själv säger sig sakna ekonomiska kunskaper, finner Lundins inhopp långsökt och långt vid sidan av det ämne hon försökte belysa.
  136. IGA, ”Ett barns nödrop”, Göteborgs-Posten, 9 apr 1972, s 3. Normen att det är fult att skvallra gör att barn som behöver hjälp inte får det, enligt IGA.
  137. IGA, ”Stjälpt av samhället”, Göteborgs-Posten, 4 maj 1972, s 2. Recension av ”Hjälpt av samhället” av Merit Herzman-Ericson. Foto av IGA.
  138. E. Weichel, ”Operation hjälp mot nattskräck”, Göteborgs-Posten, 27 maj 1972, s 36. IGA och en kollega har botat 21 av 22 barn med nattskräck genom att operera bort en körtel.
  139. IGA, ”Akut barnpsykiatri – något för lekmän?”, Göteborgs-Posten, 15 aug 1972, s 2. Entusiastisk recension av ”Akut barnpsykiatri” av Elis Regnér och Gunnar Bernler, som IGA rekommenderar för såväl läkare som lekmän.
  140. IGA, ”Vi vet förvånansvärt lite om barns sätt att tänka”, Göteborgs-Posten, 2 okt 1972, s 2. Recension av ”Barn och unga i Piagets psykologi” av David Elkind, även om det snarare är Piagets lära som recenseras än Elkinds referat av densamma.
  141. IGA, ”Papparollen”, Göteborgs-Posten, 3 okt 1972, s 2. Recension av skriften ”Pappa och barn” av Elis G. Regnér, som IGA tycker borde fokusera mer på andra familjetyper än tvåföräldersfamiljen.
  142. Karl-Olov Eliasson, ”Sett i TV”, Dagens Nyheter, 19 okt 1972, s 20. IGA diskuterade skolledan i Kvällsöppet i TV 2 den 18 okt och framförde ”kloka synpunkter” enligt krönikören.
  143. ”Guldligan i Stenungsund | Biskopens bror i topp!”, Göteborgs-Tidningen, 19 okt 1972, s 12. På en lista över höginkomsttagare i Stenungsund förekommer IGA, som enda kvinna. Foto av IGA.
  144. Göran Zachrison, ” ’Direkt’ blev ’Indirekt’ ”, Göteborgs-Tidningen, 19 okt 1972, s 17. I en TV-krönika berättas att IGA i Kvällsöppet agiterade mot skolplikt och våldsindoktrinering.
  145. IGA, ”Att hjälpa ett hjärnskadat barn”, Göteborgs-Posten, 24 okt 1972, s 2. Recension av ”Att hjälpa det hjärnskadade barnet” av Ernest Siegel. De ”lättare hjärnskador” som diskuteras verkar vara vad som idag kallas neuropsykiatriska diagnoser.
  146. IGA, ”Talet om guldliga osnygg journalistik”, Göteborgs-Posten, 12 nov 1972, s 21. Att publicera uppgifter om dem som tjänar mest finner IGA osmakligt. Hon nämner inte explicit att hon själv nyligen förekom i en sådan lista (GT 19 okt 1972).
  147. ”Förebygg misshandel: Ge föräldrarna rätt att skiljas från sina barn” och ”Socialinspektör angriper föräldramyt: | – Visst finns det föräldrar som vill slippa sina barn!”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 dec 1972, s 1 och 4. På den medicinska riksstämman, där barnmisshandel diskuterades, framhöll IGA att våldsindoktrinering och strafftänkande måste upphöra.
  148. Allan Fredriksson, ”Barnmisshandeln fysisk, psykisk, kemisk | Socialstyrelsen startar anti-aga-kampanj”, Göteborgs-Posten, 2 dec 1972, s 26. IGA talar på den medicinska riksstämman om samhällets våldsindoktrinering och föreslår en motindoktrinering.
  149. ”Barnen klagar på skolmaten men vuxna äter den gärna”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 12 dec 1972, s 4. IGA förklarar skolbarnens motvilja mot skolmaten med skolbespisningens bullriga och stressiga miljö i kombination med grupptryck.
  150. IGA, ”Psykisk vård och syndabockstänkandet”, Göteborgs-Posten, 5 jan 1973, s 2. Recension av två böcker med den gemensamma titeln ”Utstötning—Familjebehandling” av Christer Båge, som vill avskaffa sjukdomsbegreppet inom psykiatrin. Det vill inte IGA.
  151. IGA, ”Psykisk hälsa med guldkorn”, Göteborgs-Posten, 5 feb 1973, s 2. IGA refererar innehållet i ett nummer av tidskriften Psykisk hälsa, som i sin tur refererar föredrag i mars 1972 på temat ”Barnpsykiatri i samhället”.
  152. Margareta William-Olsson, ”Lärare om hälsokorten: Meningslös omöjlighet” och ”Lärarreaktion: Nya skolkorten kartlägger privatliv”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 5 apr 1973, s 1 och 8. IGA värnar om skolbarnens integritet.
  153. IGA, ”Introduktion till barnpsykiatri?”, Göteborgs-Posten, 17 apr 1973, s 2. Recension av ”Vad är barnpsykiatri?” av Hjalmar Wergeland. IGA framför flera invändningar, bl.a. mot författarens kategoriska ställningstagande för fosterhem framför institutionsvård.
  154. IGA, ”Samfostran i stället för uppfostran”, Göteborgs-Posten, 2 jun 1973, s 2. I sin recension av ”Samfostran, Pedagogik för föräldrar” av Eva-Marie Köhler argumenterar IGA för barnuppfostran utan straff och TV-våld.
  155. IGA, ”Barnen i centrum”, Göteborgs-Posten, 4 okt 1973, s 2. Recension av ”De glömda barnen” av Margaret Cork, om barn i alkoholistfamiljer.
  156. IGA, ”Matvägran, nattskräck, kramp | fel i uppfostran eller i svalg?”, Göteborgs-Posten, 17 dec 1973, s 2. Recension av ”Barnpsykiatri” av Margrete Lomholt och ”Psykiatrisk sjukdomlära” av Eva Kåhre, som båda kritiseras för att förbise biologiska orsaker till psykiatriska symptom.
  157. IGA, ”Information eller porr?”, Göteborgs-Posten, 12 jan 1974, s 2. Recension av ”Kvinnans orgasm” av Seymour Fisher, som IGA tycker har ett viktigt budskap men ”något halsbrytande” teorier.
  158. Tommy Öberg, ”Läkarvittne i menedsmålet: Bekännelsen har knappast bevisvärde”, Arbetet, 20 apr 1974, s 15. IGA lämnar ett expertutlåtande i ett aktuellt rättsfall.
  159. Margareta Artsman, ”Barn och djur konferenstema”, Svenska Dagbladet, 30 maj 1974, s 15. IGA tar i ett föredrag upp mentalhygieniska aspekter på ungdomslantgårdar.
  160. Berit Bergendahl, ”Här får barn lära sig att umgås med djur” och ”Bättre skicka barn till lantgård än att köpa egen hund eller häst”, Göteborgs-Posten, 31 maj 1974, s 1 och 18. IGA talar på konferensen Barn och djur och berömmer verksamheten vid ungdomslantgården i Tolsered.
  161. Ingrid Wirsin, ”Allergiker larmar om GAKO-gården”, Göteborgs-Posten, 1 jun 1974, s 12. Margareta Bodin i Föräldraföreningen för allergibarn kritiserar att ungdomslantgården i G-P 31 maj utmålas som en idyll och att IGA inte nämner risken för allergiska barn.
  162. IGA, ”Feltolkning om barn och djur”, Göteborgs-Posten, 23 jun 1974, s 23. IGA bemöter Margareta Bodins kritik i G-P 1 juni.
  163. Margareta Bodin, ”Allergibarn inte ’utanför ramen’!”, Göteborgs-Posten, 25 jun 1974, s 12. Debatten med IGA avslutas med ett kort inlägg.
  164. IGA, ”Att observera barn”, Göteborgs-Posten, 6 okt 1974, s 3. Recension av ”Barnobservationer” av Sten-Olof Brenner m.fl., som dock inte namnges i artikeln. IGA, som rekommenderar boken som lärobok, poängterar vikten av att redovisa iakttagelser och slutsatser separat.
  165. IGA, ”Elis Regnér ur tiden”, Göteborgs-Posten, 19 nov 1974, s 24. Varm dödsruna över IGAs lärare och chef, med exempel på hans patientkontakt, slagfärdiga repliker och vetenskapliga betydelse.
  166. IGA, ”Vad är barnmisshandel?”, Göteborgs-Posten, 3 jan 1976, s 2 (även löpsedel). Recension av ”Barnmisshandel i Sverige” av Berit Hedeby, initiativtagare till föreningen Barnens rätt i samhället (BRIS). IGA finner boken angelägen och aktuell.
  167. IGA, ”Annorlunda bok”, Göteborgs-Posten, 14 jan 1976, s 2. Recension av ”Om bingoismen” av Noslin Treg. Författarens pseudonym läst baklänges ger författaren av en annan bok utgiven av samma förlag, som IGA recenserade 21 dec 1982.
  168. ”Djurisk romans”, Göteborgs-Posten, 18 feb 1976, s 26. Ett kåserande reportage om duvan som flyttade in i kaninburen, till sin vän den svarta kaninen. Foto av dem båda, som bor hos IGA.
  169. ”Rädda Barnen i Stenungsund gör aktion mot våldet i TV”, Bohusläningen, 17 mar 1976, s 10. Referat av IGAs föredrag vid Rädda Barnens årsmöte, där hon bl.a. argumenterade mot barnaga och medievåld.
  170. IGA, ”Barn – vem vill du bo hos?”, Göteborgs-Posten, 26 mar 1976, s 3. I vårdnadsärenden behövs psykologisk undersökning och krisbearbetning. Barn bör besparas ansvaret att välja mellan föräldrarna, enligt IGA.
  171. Majken Wendel, ”Gemensam vårdnad låter bra men hur blir verkligheten?”, Göteborgs-Posten, 5 apr 1976, s 28. Med stöd i ”dr Agrells kloka ord och slutsatser” i G-P 26 mar efterlyser insändarskribenten ökade möjligheter att få läkarhjälp i separationskriser.
  172. Göran Grottling, ” ’Våldet omger oss överallt – ett övergrepp mot barnen’ ”, Göteborgs-Posten, 28 apr 1976, s 9. I en debatt arrangerad av Rädda Barnen påpekar IGA att det inte räcker att sanera massmedia från våld så länge som 60 procent av föräldrarna tror att aga är bra för barnuppfostran. Foto av bl.a. IGA.
  173. Lena Kunitz och IGA, ”Dödsrädsla”, Göteborgs-Posten, 25 maj 1976, s 35. Med anledning av en aktuell dödsolycka efterlyser skribenterna inlevelse i de handikappade barnens situation och anser att civilklädd polis borde ha utrett det aktuella fallet.
  174. IGA, ”Familjeterapi i motvind”, Göteborgs-Posten, 19 jul 1976, s 2. Kritisk recension av ”Kris i familjen | En uppgörelse med familjebehandling” av Ingrid Hedström och Karin Persson, som i sin tur citerar och kritiserar andra författare.
  175. IGA, ”Att vara finskt barn i Sverige”, Göteborgs-Posten, 1 okt 1976, s 13. Recension av ”Var är ditt hem, Kari” av Gunnar Niland, som IGA finner gripande och angelägen, ”en anklagelse mot oss alla som låter en medmänniska fara så illa, en anklagelse mot ett samhälle som så dåligt slår vakt om de ungas trygghet och särskilt då minoritetsbarnens”.
  176. IGA, ”Ungdomsproblem i stöpsleven”, Göteborgs-Posten, 1 nov 1976, s 2. Recension av ”Psykisk störning och sjukdom i ungdomsåren” av Moses Laufer, som hon inte rekommenderar.
  177. IGA, ”Fosterhem – ett komplement” och ”Barn kan inte flyttas som möbler”, Göteborgs-Posten, 14 nov 1976, s 1 och 2 (även löpsedel). Recension av ”I föräldrars ställe | En studie i fosterbarnens livssituation” av Bengt Börjesson m.fl., kompletterad med IGAs egna erfarenheter av fosterhemsbarn.
  178. IGA, ”Udda barn och harmoniska föräldrar”, Göteborgs-Posten, 13 dec 1976, s 2 (även löpsedel). Recension av ”Omsorg?” av Mona Back, om att vara föräldrar till ett utvecklingsstört barn.
  179. IGA, ”Barnet och döden”, Göteborgs-Posten, 30 jan 1977, s 2. Recension av ”Barns tankar om döden” av Birgitta Johansson och Gun-Britt Larsson, kompletterad med IGAs egna erfarenheter. IGA konstaterar att människor i sorg behöver hjälp att arbeta sig igenom sorgen, inte att glömma den.
  180. ”Våld mot barn”, Göteborgs-Posten, 4 nov 1977, s 3. Ledarskribenten uttrycker att okunnigheten om barnmisshandel och våldsindoktrinering måste bekämpas, med hänvisning till IGA.
  181. IGA, ”Måste det göra ont att dö?”, Göteborgs-Posten, 27 nov 1977, s 1 och 2 (även löpsedel). IGA argumenterar kraftfullt mot dödshjälp och för smärtlindring.
  182. IGA, ”Handikappade ska de bo som andra?”, Göteborgs-Posten, 15 dec 1977, s 2. Recension av ”Varför just du, Mikael?” av Gunnar Niland. IGA, som har erfarenhet av att bo i storfamilj, förespråkar valfrihet mellan flera boendealternativ.
  183. IGA, ”Tom Reinand in memoriam”, Svenska Dagbladet, 21 feb 1978, s 12. En avliden kollega beskrivs som kunnig, realistisk, saklig och humoristisk.
  184. IGA, ”Barnpsykiatrisk vård – kommentar och ett tillrättaläggande”, Göteborgs-Posten, 22 mar 1978, s 29. Som svar på en insändare i G-P den 26 feb beskriver IGA på insändarplats den psykoterapeutiska organisationen och historiken i Göteborg.
  185. Personalen, BUP-kliniken, slutenvården, ” ’Ingen personförföljelse’ ”, Göteborgs-Posten, 1 apr 1978, s 23. En anonym insändare beskriver en konflikt inom den psykiatriska slutenvården i Göteborg och invänder mot IGAs insändare i G-P den 22 mar.
  186. IGA, ”Handikappade behöver också älska”, Göteborgs-Posten, 16 maj 1979, s 2 (även löpsedel). Recension av ”Rätt att älska” av Wendy Greengross, kombinerad med IGAs egna erfarenheter av sexualupplysning för handikappade.
  187. IGA, ”Finns skilsmässan utan kris?”, Göteborgs-Posten, 12 maj 1980, s 2. Kritisk recension av ”Hej och kram, Signe” av Anne Marie Bjerg.
  188. IGA, ”Konsulthjälp i förskolan”, Göteborgs-Posten, 10 jun 1981, s 2. Recension av ”Psykosocial konsultation inom förskolan” av Margareta Carlberg m.fl., kompletterad med IGAs reflektioner över hur konsulter i förskolan kan göra nytta (eller skada).
  189. IGA, ”Marie Hammer och teorien om världsdelarnas uppkomst | Sensationell upptäckt mot alla odds”, Göteborgs-Posten, 15 dec 1981, s 2 (även löpsedel). Utförlig och mycket uppskattande recension av ”Forsker i fem verdensdele, Erindringer” av Marie Hammer.
  190. IGA, ”Vad händer barn i kris?”, Göteborgs-Posten, 30 dec 1981, s 2 (även löpsedel). Recension av ”Barn i kris” av Kerstin Vinterhed m.fl., vars slutsatser jämförs med IGAs egen erfarenhet av barn i separationskriser.
  191. IGA, ”Föräldrautbildning – teori och praktik”, Göteborgs-Posten, 31 mar 1982, s 2. Recension av ”Föräldrautbildning i samtalsgrupp” av Wulff Feldman, som enligt IGAs bedömning lämpar sig bättre för psykologer och läkare än lekmän. IGA beskriver utförligt sitt eget arbete med gruppsamtal för föräldrar.
  192. IGA, ”Måste vi vara intelligenta?”, Göteborgs-Posten, 27 jun 1982, s 2. Kritisk recension av ”Konsten att vara en bra förälder | Hur du hjälper ditt barn att förverkliga alla sina möjligheter” av David Lewis.
  193. IGA, ”Skilsmässobarnens skuldkänslor”, Göteborgs-Posten, 23 jul 1982, s 2 (även löpsedel). Uppskattande recension av ”Skilsmässobarn berättar” av Warner Troyer, kompletterad med IGAs synpunkter på vissa skilsmässoproblem.
  194. IGA, ”Skuld och ansvar i psykoterapin”, Göteborgs-Posten, 25 nov 1982, s 2. IGA recenserar ”Den svåra skulden” av Mary Theophilakis och diskuterar risker med att söka syndabockar.
  195. IGA, ”Stamningens psykologi”, Göteborgs-Posten, 7 dec 1982, s 2. Recension av ”Stamning” av Ferenc Albert.
  196. IGA, ”Frans och Frida-böckerna | Kollektiv, gemenskap, humor”, Göteborgs-Posten, 21 dec 1982, s 16. I böckerna ”Frans och Frida” och ”Frans och Frida gör en resa” berättar Gert Nilson och Aja Eriksson om två barn som bor i ett respektfullt kollektiv, vilket uppskattas av IGA i hennes recension.
  197. IGA, ”Vad är blyghet?”, Göteborgs-Posten, 30 dec 1982, s 2. Recension av ”Det blyga barnet” av Philip G. Zimbardo och Shirley Radl, som publicerades 1982. Det treåriga barnet som citeras i inledningen sammanställde senare denna bibliografi.
  198. IGA, ”Psykoterapi på avvägar”, Göteborgs-Posten, 1 mar 1983, s 2. Mycket kritisk recension av ”Martin slår sin mamma” av Hélène Frédéric och Martine Malinsky. IGA karakteriserar boken som ”helt onödig” och vissa resonemang som ”halsbrytande”.
  199. IGA, ”Oföddas själsliv”, Göteborgs-Posten, 8 maj 1983, s 2. Recension av ”De oföddas hemliga liv” av Thomas Verny och John Kelly, som enligt IGA blandar fakta med romantiserade spekulationer.
  200. IGA, ”Hur man klarar epidemier av ’sexsnack’ ”, Göteborgs-Posten, 8 aug 1983, s 2. IGA ger råd och synpunkter om sexualupplysning för barn, med utgångspunkt i ”Barnens kärleksliv” av Gertrude Aigner och Erik Centerwall.
  201. IGA, ”Vet en niobarnsmamma allt om barn?”, Göteborgs-Posten, 14 sep 1983, s 2. Utförlig recension av ”Barnaboken | Barnavård, barnuppfostran, 0–16 år” av Anna Wahlgren. IGA uppskattar flera av bokens uppfostringsprinciper men finner den samtidigt ”farlig” bl.a. genom dess strafftänkande och kategoriska misstro mot samhällsinstitutioner och läkare. I en ovanlig glimt av IGAs barndom beskrivs hur hon själv agades.
  202. Anna Wahlgren, ”Fel om Barnaboken”, Göteborgs-Posten, 12 okt 1983, s 2. AW påpekar tre felciteringar i IGAs recension den 14 september.
  203. IGA, ”Antivåldsideologin har sprickor”, Göteborgs-Posten, 12 okt 1983, s 2. IGA ber om ursäkt för en av de tre felciteringar som Wahlgren påpekar på samma sida men vidhåller de båda andra och utvecklar sin kritik.
  204. IGA, ”Barnomsorgen – myndighet eller service?”, Göteborgs-Posten, 4 dec 1983, s 2. Med utgångspunkt i ”Barn som far illa | Behandlarens dilemma” av Kari Killén Heap diskuterar IGA organisation och samarbete inom barnavården.
  205. IGA, ”Lovsång till Modern i psykoanalytisk tappning”, Göteborgs-Posten, 30 jan 1984, s 2. Recension av ”Barnet, familjen och omvärlden” av D. W. Winnicott. IGA ifrågasätter författarens oreserverade tillit till mammornas intuition och beskriver i förbifarten en tragedi i sin duvflock.
  206. IGA, ”Från befruktat ägg till pubertet”, Göteborgs-Posten, 26 jul 1984, s 2 (även löpsedel). Recension och referat av antologin ”Föräldrars barn och barns föräldrar” där IGA håller med om mycket men inte om att barn kan behöva straffas.
  207. IGA, ”Psykiatri och psykologi i samverkan”, Göteborgs-Posten, 31 aug 1984, s 2. Uppskattande recension av ”Dynamisk psykiatri” av Johan Cullberg, där IGA även diskuterar definitioner och användning av psykiatriska begrepp såsom undermedveten, hysteri och neuros.
  208. IGA, ”Roman eller fackbok när ett psykfall beskrivs?”, Göteborgs-Posten, 11 jan 1985, s 4. Recension av ”Burpojken” av Torey L. Hayden, som IGA finner underhållande som skönlitteratur men ovetenskaplig.
  209. IGA, ”Skilsmässa innebär alltid en kris”, Göteborgs-Posten, 16 jun 1985, s 4. Recension av ”Skilsmässa och föräldraskap” av Sol Goldstein. IGA tar upp problem med delad vårdnad och andra aspekter på barns separationskriser, som hon delvis belyst i tidigare artiklar 26 mar 1976, 12 maj 1980, 30 dec 1981 och 23 jul 1982.
  210. IGA, ”Barn och stress”, Göteborgs-Posten, 18 feb 1986, s 4. Recension av ”Stressade barn” av Mary Susan Miller.
  211. IGA, ”Hjälp att dö eller att leva?”, Göteborgs-Posten, 23 feb 1986, s 4 (även löpsedel). IGA argumenterar mot dödshjälp och för smärtlindring.
  212. Göran Zachrison, ”Min död är min”, Göteborgs-Posten, 6 mar 1986, s 4. Skribenten svarar på IGAs artikel den 23 feb att samhället bör acceptera människors egna önskningar. Han refererar till enkäter som indikerar folkligt stöd för dödshjälp.
  213. IGA, ”I stället för dödshjälp”, Göteborgs-Posten, 14 mar 1986, s 4. IGA svarar på Zachrisons artikel 6 mar att deprimerade människor inte alltid vet sitt eget bästa. Hon säger nej till aktiv dödshjälp men ja till att avbryta meningslös livsuppehållande behandling. ”Största möjliga smärtlindring med minsta möjliga risk.”
  214. Tore Broman, ”Hjälp att leva och att dö”, Göteborgs-Posten, 4 apr 1986, s 4. Skribenten kommenterar IGAs artikel 14 mar med att aktiv dödshjälp är onödig, eftersom en patient vid sina sinnens fulla bruk kan avsluta sitt liv genom att matvägra, och de som inte längre förstår att de har denna möjlighet lider antagligen inte heller av sin situation.
  215. IGA, ”Har vi förlorat förmågan att uppleva lycka?”, Göteborgs-Posten, 15 aug 1986, s 3. Utförlig recension av ”Kontinuumbegreppet | Sökandet efter den förlorade lyckan” av Jean Liedloff. IGA delar inte författarens starka tillit till föräldrarnas intuition, vilket hon även framförde i en annan recension 30 jan 1984.
  216. Alvy, ”Rökförbud för barn och tonåringar”, Göteborgs-Posten Nordväst, 10 nov 1994, s 2. En insändarskribent tycker att ungdomar inte bör få köpa tobak, med hänvisning till ett föredrag av IGA.
Ett litet urval notiser och annonser om IGA, från födelsenotis till dödsannons

Notiser och annonser

  1. Göteborgs Aftonblad, 12 sep 1911, s 2. Födelsenotis.
  2. Aftonbladet, 4 jun 1930, s 4. Studentexamen vid Lidingö läroverk.
  3. Dagens Nyheter, 4 jun 1930, s 8. Studentexamen vid Lidingö läroverk.
  4. Svenska Dagbladet, 4 jun 1930, s 6. Studentexamen vid Lidingö läroverk.
  5. Dagens Nyheter, 17 jan 1932, s 7. Antagning till kurser i jämförande anatomi och allmän kemi vid Karolinska institutet.
  6. Svenska Dagbladet, 17 jan 1932, s 4. Antagning till kurser i jämförande anatomi och allmän kemi vid Karolinska institutet.
  7. Norrskensflamman, 5 mar 1932, s 5. IGA får skadestånd 289 kr efter en bilolycka i Tornedalen 1929.
  8. Dagens Nyheter, 27 feb 1935, s 12. Förlovning med Ivar Agrell.
  9. Arbetet, 10 sept 1935, s 12. Lysning med Ivar Per Sigurd Agrell.
  10. Dagens Nyheter, 31 maj 1938, s 12. Med. kand.-examen vid Lunds universitet.
  11. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 31 maj 1938, s 6. Med. kand.-examen vid Lunds universitet.
  12. Svenska Dagbladet, 31 maj 1938, s 11. Med. kand.-examen vid Lunds universitet.
  13. Svenska Dagbladet, 26 feb 1946, s 10. Antagning till kurser i Lund.
  14. Dagens Nyheter, 27 feb 1946, s 9. Antagning till kurser i Lund.
  15. Dagens Nyheter, 7 sep 1946, s 4. Antagning till kurser i Lund.
  16. Svenska Dagbladet, 7 sep 1946, s 11. Antagning till kurser i Lund.
  17. Dagens Nyheter, 28 jun 1953, s 21. Stipendium 650 kr.
  18. Svenska Dagbladet, 28 jun 1953, s 7. Stipendium 650 kr.
  19. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 3 jun 1954, s 16. Med. lic.-examen i Lund.
  20. Svenska Dagbladet, 3 jun 1954, s 11. Med. lic.-examen i Lund.
  21. Dagens Nyheter, 28 mar 1955, s 9. Forskningsanslag 2000 kr vid Lunds universitet för undersökning av citronsyrehalten i blodkroppar från citratblod.
  22. Svenska Dagbladet, 28 mar 1955, s 4. Forskningsanslag 2000 kr vid Lunds universitet för undersökning av citronsyrehalten i blodkroppar från citratblod.
  23. Arbetet, 29 mar 1955, s 11. Forskningsanslag 2000 kr vid Lunds universitet för undersökning av citronsyrehalten i blodkroppar från citratblod.
  24. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 9 okt 1957, s 5. Förordnad till ”överlärare” vid Barnsjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska avdelning.
  25. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 12 mar 1959, s 5. Föredrag ”Disciplinfrågor i skolåldern” arrangerat av Kortedala husmodersförening.
  26. Dagens Nyheter, 26 mar 1959, s 24. Förordning till ”bitr barnpsyk” i Göteborg.
  27. Svenska Dagbladet, 26 mar 1959, s 5. Förordning till ”bitr barnpsyk” i Göteborg.
  28. GT Söndagstidningen, 30 mar 1959, s 11. Förordning till biträdande barnpsykiater i Göteborg.
  29. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 10 apr 1959, s 18. Föredrag ”Några barnpsykiatriska synpunkter på vårdnads- och umgängesfrågor” arrangerat av Föreningen Nike.
  30. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 13 apr 1959, s 5. Forsknings- och resebidrag 4000 kr.
  31. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 14 apr 1959, s 5. Föredrag ”Några barnpsykiatriska synpunkter på vårdnads- och umgängesfrågor” arrangerat av Föreningen Nike.
  32. Svenska Dagbladet, 30 maj 1959, s 12. Föredrag vid Kristna socialarbetares konferens i Tidaholm.
  33. GT Söndagstidningen, 27 sep 1959, s 32. Föredrag om barn- och uppfostringsfrågor arrangerat av Föreningen Nike.
  34. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 sep 1959, s 13. Föredrag om barn- och uppfostringsfrågor arrangerat av Föreningen Nike.
  35. GT Söndagstidningen, 8 nov 1959, s 23. Föredrag ”Hur förbereder vi barnen för den agafria skolan?” vid Sjukvårdscentralen i Kortedala.
  36. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 24 nov 1959, s 11. Inställt föredrag vid sjukvårdscentralen i Kortedala p.g.a.\ sjukdom.
  37. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 8 feb 1960, s 4. Nyvald till styrelseledamot i Målsmännens Riksförbund.
  38. Dagens Nyheter, 8 feb 1960, s 14. Nyvald till styrelseledamot i Målsmännens Riksförbund.
  39. Svenska Dagbladet, 8 feb 1960, s 5. Nyvald till styrelsen för Målsmännens Riksförbund.
  40. Dagens Nyheter, 10 mar 1960, s 19. Forskningsanslag 3000 kr för undersökning av ”tångbarn”.
  41. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 10 mar 1960, s 11. Forskningsanslag 3000 kr för undersökning av ”tångbarn”.
  42. Expressen, 18 aug 1960, s 6. Föredrag ”Normer och brist på normer i uppfostran” i Sigtuna, arrangerat av Målsmännens riksförbund.
  43. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 16 nov 1960, s 5. Föredrag ”Etik och etikett” i Bö lekskola.
  44. Arbetar-Tidningen, 28 nov 1960, s 10. Föredrag ”Hur skall vi ordna bättre för våra barn?” arrangerat av Barn- och familjekommittén.
  45. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 dec 1960, s 21. Forskings- och resebidrag 1500 kr för undersökning av ”tångbarn”.
  46. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 31 jan 1961, s 5. Föredrag ”Frihet och tvång i fostran av barn med epileptiska anfall” arrangerat av Föreningen för epileptikervård i Göteborg.
  47. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 17 feb 1961, s 2. Omvald i styrelsen för Fredrika-Bremerförbundet i Göteborg.
  48. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 27 feb 1961, s 15. Inledningstalare vid estraddebatt ”TV och den unga generationen” arrangerad av Kvinnogruppen i Folkpartiet.
  49. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 1 mar 1961, s 5. Inledningstalare vid estraddebatt ”TV och den unga generationen” arrangerad av Folkpartiets kvinnogrupp.
  50. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 7 mar 1961, s 7. Föredrag ”Attityder och problem i förpuberteten” i Dalaskolan.
  51. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 17 okt 1961, s 5. Föredrag ”Skolan och barnpsykiatrin” arrangerat av Fredrika Bremer-förbundet.
  52. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 14 nov 1961, s 5. Föredrag ”Etik, estetik och etikett” arrangerat av Politiska kvinnoklubben.
  53. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 14 feb 1962, s 17. I styrelsen för Fredrika Bremerförbundets Göteborgskrets.
  54. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 5 mar 1962, s 5. Föredrag ”En barnpsykiaters syn på normer – och brist på normer – i uppfostran” arrangerat av Gamlestadens föräldraförening.
  55. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 13 sep 1962, s 3. Zindermans ger ut IGAs ”Etik och etikett”.
  56. Arbetar-Tidningen, 17 sep 1962, s 10. Ny bok ”Etik och etikett”.
  57. Svenska Dagbladet, 18 sep 1962, s 4. ”Etik och etikett” utges ”under hösten”.
  58. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 5 nov 1962, s 10. Forskningsbidrag 2000 kr.
  59. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 8 nov 1962, s 5. IGA inviger utställningen ”Riktiga leksaker”.
  60. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 20 nov 1962, s 7. Föredrag ”Barnpsykiatrin i skolan” arrangerat av Örgryte Rotary.
  61. Svenska Dagbladet, 2 jan 1963, s 14. Rättelse om priset för ”Etik och etikett”, som kostar 12 kr.
  62. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 feb 1963, s 3. Lista över artiklar i januari.
  63. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 15 feb 1963, s 4. Forskningsanslag 3000 kr.
  64. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 4 mar 1963, s 5. Föredrag ”Vad händer i puberteten?” arrangerat av Stiftelsen Personlig människovård.
  65. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 25 mar 1963, s 24. Talare vid Sveriges förskollärares riksförbunds pedagogiska dagar.
  66. Sölvesborgstidningen, 26 aug 1963, s 9. ”Etik och etikett” citeras i frågespalt.
  67. Dagens Nyheter, 20 nov 1963, s 13. Radiointervju om uppfostringsregler.
  68. Sölvesborgstidningen, 11 jan 1964, s 15. ”Etik och etikett” refereras i frågespalt.
  69. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 17 jan 1964, s 5. Diskussion om filmcensur arrangerad av Litteraturklubben.
  70. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 17 jan 1964, s 6. Inledare vid möte om filmcensur anordnat av Litteraturklubben vid Göteborgs universitet.
  71. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 3 feb 1964, s 5. Föredrag ”Varför disciplin?” i Bö lekskola.
  72. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 13 feb 1964, s 5. Donationsmedel 3800+700 kr ur två fonder.
  73. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 17 feb 1964, s 5. Föredrag ”Tonårspsykologi till vardags” arrangerat av Stiftelsen personlig människovård.
  74. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 20 feb 1964, s 18. Ledamot i den nya styrelsen för Fredrika-Bremer-förbundets göteborgskrets.
  75. Sölvesborgstidningen, 17 apr 1964, s 11. ”Etik och etikett” citeras i frågespalt.
  76. GT Söndagstidningen, 6 sep 1964, s 31. Föreläsning ”Riktlinjer i uppfostran” arrangerad av RFSU och ABF.
  77. GT Söndagstidningen, 13 sep 1964, s 38. Föreläsning ”Riktlinjer i uppfostran” arrangerad av ABF.
  78. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 14 okt 1964, s 7. Forskningsanslag 1000 kr.
  79. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 nov 1964, s 5. Föredrag ”Om normer och brist på normer” arrangerat av Samskolans föräldraförening.
  80. Expressen, 4 nov 1965, s 13. Bland ”kända namn” som protesterar mot behandlingen av en ung same nämns IGA.
  81. Göteborgs-Tidningen, 9 nov 1965, s 7. Bland ”kända namn” som protesterar mot behandlingen av en ung same nämns IGA.
  82. Dagens Nyheter, 11 nov 1965, s 27. Sökande till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  83. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 11 nov 1965, s 2. Sökande till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  84. Göteborgs-Posten, 11 nov 1965, s 10. Sökande till överläkartjänst i den psykiska barna- och ungdomsvården i Göteborg.
  85. Svenska Dagbladet, 11 nov 1965, s 23. Sökande till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  86. Göteborgs-Posten, 1 mar 1966, s 28. Platsannons för biträde vid Barnpsykiatriska polikliniken i Hisings-Backa.
  87. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 mar 1966, s 16. Platsannons för biträde vid Barnpsykiatriska polikliniken i Hisings-Backa.
  88. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 23 mar 1966, s 5. Föredrag med diskussion ”Aga eller misshandel” arrangerat av Fredrika Bremer-förbundet.
  89. Göteborgs-Posten, 23 mar 1966, s 16. Diskussion ”Aga eller misshandel” arrangerad av Fredrika-Bremerförbundet.
  90. Göteborgs-Tidningen, 23 mar 1966, s 23. Föredrag med diskussion ”Aga eller misshandel” arrangerat av Fredrika Bremer-förbundet.
  91. Göteborgs-Posten, 24 mar 1966, s 2. Föredrag och debatt ”Aga eller misshandel” hos Fredrika Bremer-förbundet.
  92. Arbetet, 28 jun 1966, s 13. Föreslagen till överläkartjänst i psykisk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  93. Dagens Nyheter, 28 jun 1966, s 21. Föreslagen till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  94. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 28 jun 1966, s 5. Föreslagen till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  95. Svenska Dagbladet, 28 jun 1966, s 17. Föreslagen till överläkartjänst i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  96. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 1 jul 1966, s 3. Lista över artiklar i juni.
  97. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 25 jul 1966, s 5. Föreläsning om skol- och ungdomsproblem vid en kurs i Uddevalla arrangerad av Föreningen Norden.
  98. Arbetet, 26 jul 1966, s 10. Föredrag vid en kurs för lärare, kuratorer m.fl. i Uddevalla arrangerad av Föreningen Norden.
  99. Arbetet, 31 aug 1966, s 12. Förordad till överläkartjänst i den öppna barnpsykiatriska vården i Göteborg, mottagning 4.
  100. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 31 aug 1966, s 11. Förordad till överläkartjänst i den öppna barnpsykiatriska vården i Göteborg, mottagning 4.
  101. Arbetet, 6 sep 1966, s 14. Förordad till överläkartjänst i den öppna barnpsykiatriska vården i Göteborg.
  102. Arbetet, 28 nov 1966, s 20. Föredrag ”Elementär personlighetsbedömning och människokunskap” vid en ungdomsledarkurs arrangerad av Stenungsunds kommun.
  103. Arbetet, 2 dec 1966, s 15. Av medicinalstyrelsen föreslagen till överläkartjänster i den psykiska barna- och ungdomsvården i Göteborg.
  104. Dagens Nyheter, 2 dec 1966, s 34. Av medicinalstyrelsen föreslagen till överläkartjänster i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  105. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 2 dec 1966, s 20. Av medicinalstyrelsen föreslagen till överläkartjänster i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  106. Göteborgs-Posten, 2 dec 1966, s 9. Av medicinalstyrelsen föreslagen till överläkartjänster i psykisk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  107. Svenska Dagbladet, 2 dec 1966, s 25. Av medicinalstyrelsen föreslagen till överläkartjänster i psyk barna- och ungdomsvård i Göteborg.
  108. Göteborgs-Posten, 4 jan 1967, s 13. Förordnad till överläkartjänst i den öppna barnpsykiatriska vården i Göteborg, mottagning 4.
  109. Göteborgs-Posten, 10 feb 1967, s 9. Avgår som styrelseledamot i Fredrika-Bremer-kretsen i Göteborg.
  110. Göteborgs-Posten, 14 mar 1967, s 12. På förslag till överläkartjänst vid mottagning nr 3 inom den psykiska barn- och ungdomsvården i Göteborg.
  111. Dagens Nyheter, 14 mar 1967, s 16. På förslag till överläkartjänst i Göteborg.
  112. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 14 mar 1967, s 2. På förslag till överläkartjänst i Göteborg.
  113. Svenska Dagbladet, 14 mar 1967, s 21. På förslag till överläkartjänst i Göteborg.
  114. Arbetet, 16 mar 1967, s 19. På förslag till överläkartjänst vid mottagning nr 3 inom den psykiska barna- och ungdomsvården i Göteborg.
  115. Göteborgs-Posten, 2 jan 1968, s 2. Lista över artiklar i december.
  116. Göteborgs-Posten, 20 jan 1968, s 15. I panelen vid diskussion om stadsplanering, arrangerad av Centralkommittén för kvinnoorganisationer i Göteborg.
  117. Göteborgs-Tidningen, 21 apr 1968, s 2. Citat ur G-P 18 apr.
  118. Göteborgs-Posten, 2 maj 1968, s 2. Lista över artiklar i april.
  119. Göteborgs-Posten, 5 maj 1968, s 22. Föredrag vid ett symposium om lässvårigheter i Göteborg arrangerat av Lärarhögskolan och Föreningen Läspedagogerna.
  120. Expressen, 5 dec 1968, s 51. I publiken på Göteborgs stadsteater.
  121. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 20 jan 1969, s 8. Sammankomst ”Det gäller dina barn” arrangerad av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  122. Göteborgs-Posten, 20 jan 1969, s 14. Offentligt möte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  123. Göteborgs-Tidningen, 21 jan 1969, s 6. Inledningstalare vid offentligt möte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  124. Arbetet, 25 jan 1969, s 20. Debattmöte ”Det gäller dina barn” i Göteborg.
  125. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 25 jan 1969, s 7. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  126. Göteborgs-Posten, 25 jan 1969, s 15. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  127. Göteborgs-Tidningen, 25 jan 1969, s 13. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  128. GT Söndagstidningen, 26 jan 1969, s 26. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  129. Göteborgs-Posten, 26 jan 1969, s 20. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  130. Göteborgs-Tidningen, 26 jan 1969, s 6. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  131. Arbetet, 27 jan 1969, s 10. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  132. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 27 jan 1969, s 9. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  133. Göteborgs-Posten, 27 jan 1969, s 23. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  134. Göteborgs-Tidningen, 27 jan 1969, s 15. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  135. Arbetet, 29 jan 1969, s 28. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  136. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 jan 1969, s 8. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  137. Göteborgs-Posten, 29 jan 1969, s 12. Debattmöte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  138. Göteborgs-Tidningen, 29 jan 1969, s 30. Föredrag och möte ”Det gäller dina barn” arrangerat av Göteborgskommittén för ökad politisk kvinnorepresentation.
  139. Göteborgs-Posten, 1 apr 1969, s 2. Lista över artiklar i mars.
  140. Göteborgs-Posten, 5 apr 1969, s 28. Citat ur G-P 7 apr.
  141. Göteborgs-Posten, 2 maj 1969, s 2. Lista över artiklar i april.
  142. Göteborgs-Posten, 2 jun 1969, s 2. Lista över artiklar i maj.
  143. Göteborgs-Posten, 1 aug 1969, s 2. Lista över artiklar i juli.
  144. Göteborgs-Posten, 1 sep 1969, s 2. Lista över artiklar i augusti.
  145. Göteborgs-Posten, 15 nov 1969, s 40. Citat ur G-P 16 nov.
  146. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 24 nov 1969, s 9. Föredrag om barn och våld i Göteborgs stadsbibliotek arrangerat av Konsumentinstitutet och Göteborgs socialförvaltning.
  147. Arbetet, 1 dec 1969, s 18. Föredrag ”Barnet och våldet” i Stadsbiblioteket.
  148. Göteborgs-Posten, 1 dec 1969, s 2. Lista över artiklar i november.
  149. Arbetet, 3 dec 1969, s 24. Föreläsning ”Barnet och straffet” i Götaplatsbiblioteket i Göteborg.
  150. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 3 dec 1969, s 11. Föreläsning ”Barnet och straffet” i Götaplatsbiblioteket i Göteborg.
  151. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 4 dec 1969, s 11. Föredrag ”Barnet och våldet” i Stadsbiblioteket i Göteborg.
  152. Göteborgs-Tidningen, 4 dec 1969, s 38. Föredrag ”Barnet och våldet” i Stadsbiblioteket i Göteborg.
  153. Göteborgs-Posten, 2 jan 1970, s 2. Lista över artiklar i december.
  154. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 29 jan 1970, s 11. Diskussion ”Barnvänlig miljö i bostadsområden?” arrangerad av Vårvindens fritidsgård.
  155. Göteborgs-Posten, 3 feb 1970, s 2. Lista över artiklar i januari.
  156. Svenska Dagbladet, 22 feb 1970, s 16. Föredrag ”Varför aga?” arrangerat av Glada timmars föräldralekskola.
  157. Arbetet, 26 feb 1970, s 10. Ledamot i Svenska Leksaksakademin.
  158. Göteborgs-Posten, 26 feb 1970, s 33. Insändarkommentar till G-P 2 feb.
  159. Göteborgs-Posten, 2 mar 1970, s 2. Lista över artiklar i februari.
  160. Göteborgs-Posten, 1 aug 1970, s 3. Tack i minnesannons.
  161. Göteborgs-Posten, 2 jan 1971, s 2. Lista över artiklar i december.
  162. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 22 maj 1971, s 8. Citat ur GT 23 maj.
  163. Göteborgs-Tidningen, 22 maj 1971, s 25. Citat ur GT 23 maj.
  164. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning, 15 jul 1971, s 2. Insändarkommentar till GHT 26 maj.
  165. Göteborgs-Posten, 1 sep 1971, s 2. Lista över artiklar i augusti.
  166. Göteborgs-Posten, 19 nov 1971, s 6. I panelen vid debatt ”Barn och våld” i Göteborg arrangerad av BRIS.
  167. Göteborgs-Posten, 1 apr 1972, s 2. Lista över artiklar i mars.
  168. Göteborgs-Posten, 2 maj 1972, s 2. Lista över artiklar i april.
  169. Göteborgs-Posten, 1 jun 1972, s 2. Lista över artiklar i maj.
  170. Göteborgs-Posten, 1 sep 1972, s 2. Lista över artiklar i augusti.
  171. Göteborgs-Posten, 1 nov 1972, s 2. Lista över artiklar i oktober.
  172. Svenska Dagbladet, 22 aug 1973, s 12. Citat ur bokrecension, inte ordagrant ur GHT 2 aug 1971.
  173. Göteborgs-Posten, 22 sep 1973, s 6. Estradsamtal ”Är familjen hälsosam?” på Röhsska museet i Göteborg arrangerat av Lukasstiftelsen.
  174. Göteborgs-Posten, 24 sep 1973, s 5. Estradsamtal ”Är familjen hälsosam?” på Röhsska museet i Göteborg arrangerat av Lukasstiftelsen.
  175. Göteborgs-Posten, 17 okt 1973, s 33. Diskussion om föräldraskola arrangerad av Fredrika Bremer Förbundet.
  176. Göteborgs-Posten, 2 mar 1974, s 5. Tack för vård i minnesannons.
  177. Arbetet, 30 maj 1974, s 20. Föreläsning vid konferens om barn och djur arrangerad av GAKO.
  178. Svenska Dagbladet, 28 aug 1974, s 14. Citat ur bokrecension, inte ordagrant ur GHT 2 aug 1971.
  179. Arbetet, 19 feb 1975, s 18. Annons efter privatläkare till Jörlanda.
  180. Göteborgs-Posten, 19 feb 1975, s 5. Annons efter privatläkare till Jörlanda.
  181. Göteborgs-Posten, 30 apr 1975, s 29. Tack i Dagens ros.
  182. Göteborgs-Posten, 20 sep 1975, s 4. Estradsamtal ”Vilka formar våra Tonåringar?” på Röhsska museet i Göteborg arrangerat av Lukasstiftelsen och Sveriges Kristna Lärarförbund.
  183. Göteborgs-Posten, 22 sep 1975, s 4. Estradsamtal ”Vilka formar våra Tonåringar?” på Röhsska museet i Göteborg arrangerat av Lukasstiftelsen och Sveriges Kristna Lärarförbund.
  184. Göteborgs-Posten, 20 dec 1975, s 4. Tack i minnesannons.
  185. Göteborgs-Posten, 26 apr 1976, s 15. I panelen vid debatt i Konserthuset om våld i TV, arrangerad av bl.a. Rädda Barnen.
  186. Göteborgs-Posten, 28 aug 1976, s 34. Uppvaktning på födelsedagen undanbedes.
  187. Arbetet, 6 sep 1976, s 26. Fyller 65 år den 7 sep.
  188. Göteborgs-Posten, 20 okt 1976, s 18. Gratifikation till anställda inom Göteborgs sjukvård.
  189. Göteborgs-Posten, 15 nov 1976, s 2. Rättelse av felskrivning 14 nov.
  190. Göteborgs-Posten, 22 jan 1977, s 4. Tack i minnesannons.
  191. Göteborgs-Posten, 11 feb 1978, s 5. Tack i minnesannons.
  192. Svenska Dagbladet, 5 mar 1978, s 12. Närmast sörjande vid adoptivfaderns bortgång.
  193. Dagens Nyheter, 6 mar 1978, s 36. Närmast sörjande vid adoptivfaderns bortgång.
  194. Göteborgs-Posten, 6 mar 1978, s 18. Närmast sörjande vid adoptivfaderns bortgång.
  195. Dagens Nyheter, 9 mar 1978, s 32. Närmast sörjande vid adoptivfaderns bortgång.
  196. Göteborgs-Posten, 28 jun 1978, s 5. Tack i minnesannons.
  197. Svenska Dagbladet, 14 maj 1979, s 16. Närmast sörjande vid moderns bortgång.
  198. Dagens Nyheter, 15 maj 1979, s 37. Närmast sörjande vid moderns bortgång.
  199. Göteborgs-Posten, 15 maj 1979, s 16. Närmast sörjande vid moderns bortgång.
  200. Göteborgs-Posten, 15 dec 1979, s 4. Tack i minnesannons.
  201. Göteborgs-Posten, 29 dec 1979, s 2. Lista över skribenter på G-Ps kultursida under året.
  202. Göteborgs-Posten, 31 maj 1980, s 5. Tack i minnesannons.
  203. Göteborgs-Posten, 29 aug 1981, s 34. Uppvaktning undanbedes.
  204. Göteborgs-Posten, 7 jul 1984, s 4. Tack i minnesannons.
  205. Göteborgs-Posten, 12 jun 1985, s 7. Tack i minnesannons.
  206. Göteborgs-Posten, 7 apr 1986, s 4. Referens till artiklar 23 feb och 14 mar.
  207. Göteborgs-Posten, 12 okt 1986, s 31. Föreläsning ”Skolk, skolvägran och mobbing” arrangerad av Medborgarskolan i Kungälv.
  208. Göteborgs-Posten, 12 mar 1987, s 27. Tack i minnesannons.
  209. Göteborgs-Posten, 4 sep 1991, s 21. Uppvaktning undanbedes.
  210. Göteborgs-Posten, 19 mar 1998, s 29. Dödsannons.
  211. Göteborgs-Posten, 9 apr 1998, s 26. Minnesannons.
  212. Strömstads Tidning, 16 nov 2010, s 14. Citat ur Strömstads Tidning 1 nov 1960.
  213. Bohusläningen, 7 apr 2011, s 27. Citat ur Bohusläningen 7 apr 1961, med foto.
Några av IGAs många efterlämnade manuskript

Manuskript

IGA efterlämnade en stor mängd manuskript till artiklar och föredrag. Förutom manuskript till många av ovanstående publikationer finns följande.
  1. Karantänförläggning 1945 – minnen och reflexioner”, mar 1952. En saklig och samtidigt gripande berättelse om när IGA efter kriget arbetade med att vårda och rehabilitera flyktingar som kom till Sverige från koncentrationslägrens fasor.
  2. ”Demonstration av den enzymatiska citronsyreanalysen”, nov 1953. Analysarbetet vid professor Thunbergs laboratorium i Lund presenteras.
  3. ”Binjurebarkfunktion och citronsyrehalten i blod”, 23 apr 1955. Föredrag vid Svenska Endokrinologföreningen, som bygger på IGAs artikel i Acta Physiologica Scandinavica 1955.
  4. ”Barnen och alkoholvanorna”. Kort kommentar om föräldrarnas ansvar för att det inte skall serveras öl på ungdomsfester.
  5. ”En studie i jämförande syfte mellan barn födda i tångförlossning och barn utan känd förlossningskomplikation”, 1967. IGA följer upp en grupp barn som har förlösts med tång och finner en överrepresentation av såväl kroppsliga som psykiska avvikelser.
  6. ”Talpedagoger och sådana ang. stamning”, 1968. Ofullständigt föredrag märkt ”Öronpol. 1968”.
  7. ”Sociala avvikelser”, ca 1971. Kritisk, ofullständig recension av ”Basic Child Psychology” av Philip Barker.
  8. ”Om mobbnings förebyggande”. Kort recension av ”Alla vi”. IGA rekommenderar boken varmt och kallar den ”ett vapen mot mobbning”. Hon intervjuades om samma bok i GHT 2 aug 1971.
  9. Dags för vinterridning”, ca 1972. IGA ger råd om klädsel och annan utrustning för ridturer vintertid, utgående från hennes erfarenheter med hästarna Veimi och Moster. Manuskriptet följs av en teckning, som tycks föreställa IGA och Veimi, utförd av en okänd tecknare. Det skickades till redaktionen för tidskriften Hästen, men publicerades troligen inte.
  10. ”Enföräldersfamilj – Ofullständig familj – en social avvikelse?”. Kort kommentar om riskerna med stigmatiserande terminologi. Begreppet ”ofullständig familj” kritiserar IGA även i många andra artiklar, bl.a. G-P 7 mar 1972.
  11. ”Barnpsykiatrien och skolbarnen”, ca 1972. I vad som förefaller vara ett utkast till ett föredrag anser IGA att skolans organisation borde vara bättre anpassad till psykologisk-pedagogisk forskning.
  12. ”Hur hjälper man bäst det hjärnskadade barnet?”, 7 maj 1975. Ofullständigt föredrag för lärare från Kungsbacka om barn med ”lätta hjärnskador”. Sådana barn är speciellt utsatta eftersom deras skador ibland misstas för neuroser. IGA diskuterar deras kännetecken, diagnoser och stödbehov.
  13. ”En solskenshistoria”, ca 1975. Kort recension av ”Vem är du Andreas?” av Gunnar Niland.
  14. ”Hur talar vi med våra barn”, 26 apr 1976. Föredrag om mobbning på Brudbergsskolan. ”Tala inte så mycket till barnen som med dem.”
  15. Barnet och döden”. Om hur man pratar med barn om sorg och död. Manuskriptet har endast avlägsna likheter med recensionen 30 jan 1977 med samma titel. Det avslutande stycket ”Döden contra lidandet” utvecklas i ett annat opublicerat manuskript ”Smärtlindring contra dödshjälp” ca 1978.
  16. ”Kroppsliga och psykiska skeenden i puberteten”, mar 1977. Utkast till föredrag i Vallhamraskolan.
  17. ”Alla riskerar vi att bli euthanasiens offer”, ca 1977. En ofullständig, handskriven skiss med argument mot dödshjälp och för smärtlindring. Kritik mot Berit Hedeby, som utförde en dödshjälp.
  18. Smärtlindring contra dödshjälp”, ca 1978. En varning för att den aktuella dödshjälpsdebatten riskerar att överskugga den ”långt viktigare frågan om patientens rätt till smärtlindring”. Samma åsikt framför IGA bl.a. i G-P 23 feb 1986 och 14 mar 1986.
  19. Diagnos eller lek med ord?”, ca 1978. IGA begrundar orden ”kreativitet” och ”lättja” med utgångspunkt i Sjöbrings personlighetsmodell. Några kända personers personligheter analyseras som exempel.
  20. ”Barn och våld”, ca 1979. Med hänvisning till det ”aktuella generella agaförbudet” varnar IGA för våldsindoktrinering av barn. Delar av innehållet återfinns i ovan refererade artiklar, t.ex. G-P 23 dec 1967. Ofullständigt.
  21. ”Skolmognad”, 26 feb 1980. Utkast till föredrag i Kyrkenorum, om hur man bedömer när ett barn är moget att börja skolan.
  22. ”Kära Språkvårdare!”, 2 feb 1982. I en insändare, troligtvis avsedd för Röster i radio-TV, önskar IGA att de som talar i radio och TV skall artikulera tydligt. Även hörselskadade (IGA nämner sig själv och sin far) kan höra alldeles utmärkt om man talar tydligt.
  23. ”Vid visningen av Svartedalens kortfiskeområde”, 18 maj 1982. I ett kort tal, kanske vid invigningen av fiskekortsområdet med inplanterad ädelfisk, hyllar IGA Svartedalens natur och de åtgärder som vidtagits för att göra området tillgängligt för sportfiskare, vandrare och familjer, ”även för oss som är mer eller mindre rörelsehindrade”.
  24. ”Skolk, skolvägran och mobbning”, 15 okt 1986. Utförligt föredragsmanus för Rädda Barnen i Kungälv, om sambanden mellan mobbning, nobbning (d.v.s. utstötning), barndepression och skolvägran. En annons för föredraget publicerades i G-P 12 okt 1986.
  25. ”Pennalism, mobbning och nobbning”. Ytterligare tankar på samma tema som i föregående föredrag. Bl.a. vill IGA vända på uppfattningen att det är ”fult att skvallra”.
  26. ”En liten flicka…”. Ofullständigt utkast till föredrag med likartat innehåll som de båda föregående. Okänd titel, eftersom första sidan saknas.
  27. Rätten att behövas eller monument över faster Ruth”. En rörande betraktelse över en varm människa som inte gjorde karriär. Kritik mot statusjakt och skönhetstävlingar.
  28. ”Varför verkar inte svensken lycklig…”. Förmodligen en insändare. IGA invänder mot en okänd artikel i Sydsvenska Dagbladet Snällposten att vi nordbor inte är så olyckliga som artikelförfattaren tror utan bara reserverade.
  29. ”Utveckling och demokrati”. Om vikten av resonemangsfostran och att involvera barnen i en familjedemokrati. Samma tema behandlas bl.a. i ”Etik och etikett” s 94–96 och G-P 19 apr 1968.
  30. Könsrollerna – ett tragiskt socialt arv”. Kort manuskript om sociala konsekvenser av att flickor fostras till att ge och pojkar till att ta emot service. Troligen ofullständigt.
  31. ”O, forna tiders kompletteringselände”. Om skolungdomars ångestladdade jakt på studieresultat. Vad titeln syftar på framgår inte av detta korta och troligen ofullständiga manuskript.

Erik Agrell 2022

IGAs väl använda mekaniska skrivmaskin, som ännu 2022 fungerar felfritt